Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enheten i mångfalden och dess praktiska mål, fastställande
af allmänt antagliga svenska namn.
22. Så vida det skall lyckas framställa jdlmänt gilltiga
Svenska namn, synas oss följande villkor nödvändiga:
a. Att man, så vidt möjligt är, begagnar det redan i
språket varande namnförrådet; genom sammansättning och
böjning bildar delta äfven nya lättfattliga namn.
b. Att namnen äro af Fornnordisk eller åtminstone
Ger-manisk rot; så väl Danska som Tyska med Svenskt uttal
sammansmälta sä lätt med vårt språk, att de efter få år
icke kunna urskiljas. Deremot förblifva de af Grekiskt eller
Romanskt ursprung alltid främmande och förvridas till löjlighet
i Svenska folkspråket, som söker bringa dem till någon inhemsk
rot. Äfven om de genom allmännare spridda skrifter för en
tid blifva bruklige, såsom Gamander af Chamsedrys, Berthram
af Parthenium, Mattram af Matricaria m. fl., utträngas de snart
åter af inhemska. Till och med öfversatte, såsom i Sv. Biblen,
kunna de ej vinna burskap.
c. Att i namnet alltid måste ingå ett förut kändt namn
eller begrepp, så att namnet sluter sig till något förut bekant.
Som de fleste sammansatta benämningar med fria ord kunna
återgifvas, igenkännes namnet lätt, liksom en gammal bekant
i nya kläder, blott det kända begreppet återgifves.
d. I språket finnas redan flera obestämda synonymer
tillagde snarlika växter; dessa låta sig lätt fastställa för någon
viss växt. Så voro de flesta våra gräsnamn före Linné; men,
sedan han fördelade dem på bestämda slägten, hafva dessa all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
