Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lade dubbla arterna benämnas derför Törnrosor,
Trädrosor af allmogen*).
Rubia, Krcipp m. Rksspr. Röd Madra Frank.
Rubus. Allmänt slägtnamn kan ej gifvas, dock kunna de
buskartade jemte R. saxatilis erhålla namnet Hallon n. pl.
(Björnhallon, Blåh., Stenh.). Alla dessa benämnas äfven
Brambär af Frank. (Om namnen Brambär, Brombär,
Brum-bär, hvaraf? Björnbär, ty med björn finnes utom brummande
ingen idea associationis, se Band. 2, p. 80.) — Hallon
benämnas i V. Småland vanligen Åkerbär. R. csesius, vanl.
Blåhallon, har flera, men föga anmärkningsvärda
benämningar. R. saxatilis kallas vanligen Stenbär, äfven
Jungfrubär, Togbär o. s. v. Men sina sjelfständiga namn måste
alltid bibehålla l)r,R. arcticus Helghaebär? Hrpstr. (eller
Hjortron), Vikon O.Btn. n. pl. fornn.; nu allmänt, men föga
passande, Norrlands Åkerbär —och 2) R. Chamaemorus
Hjort ron* tänd; frukten: Hjortra n., vanligen Hjortron pl.
Rum ex, Syra, f. Rksspr. från äldsta tider Hrpstr., Frank.
De större arterna kallas äfven Skräppa, jmf. Petasites —
och Tjerp Upl., af ett märkvärdigt, men mig oförklarligt
stamord Tara Frank.
Ruppia, Hårnate m. nb.
Sagin a, Hönsbet n. flkspr. Frank. TiUz.
Sagittaria, Skäkta f. äldre spr. Sjäktegräs och
Skott-gräs Tillz., Sjäktegräs och Skyttegräs Brom. Namnet
Skäkta (=: Pil) ännu brukligt i flkspr. Pilört är så
allmänt antaget för underslägtet Persicaria, att det ej kan
hitföras.
Sal i cornia, Glasört f. Rksspr.
Salix, Pil, f. Vide n. Rksspr. Till dessa båda
hufvudty-per torde de talrika arterna af detta slägte kunna
hänföras, då vi räkna Jolstern f. till de förra, Sälgen f. till de
sednare. Alla dessa namn äro mycket gamla; Pil
egendomligt för Skandinaviska språken, Jolstern eller Ilalstern
förekommer tillika i Tyskan. Deremot nedstamma Sälg
och Vide från uräldsta tider och ingå i de flesta
Europeiska språk. Vår Sälg eller Sslle är Grekernas
Ro-marnes Salix, hvilka man sammanbinder medSanskr. Såla,
Träd; Sala, vatten; Salika, vatten tillhörig. Vide åter
*) I köksspråket urskiljas efter deras mognadstid Vivtcrnjupon
(R. caninre), Sommamjupov (R. villosse) och Smörnjupon (R.
cinnamomea).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
