- Project Runeberg -  Fedraheimen. Eit Blad aat det norske Folket / 2:en Aargang. 1878 /
268

(1877-1891)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

268

Fedraheimen.

12te Oktober 1878.

Statistik.
derav 3 Utlendingar.

Romerike (Akershus) og Oslo .

Borgesysla (Smaaleni) . .

Sud-Upplandi (Buskerud)

Aust-Upplandi (Heidemarki) .

Vest-Upplandi (Kristians). . .

Vestsolden (Jarlsberg og Larvik)

Thelemark (Bratsberg) .

Øystre Agder (Nedenes) . . .

Vestre Agder (Lister og Mandal

Rogaland (Stavanger) . . . .« . . . .

- Hordaland (Sydre Bergenhus) og Bergens By
Fjordarne (Nørdre Bergenhus) . . . . · .

Mere (Raumsdal) . . . . . . . .

Sydre Throndheim . .

erdre Throndheitti . . .

Sydre Nordland (Nordland)

Nardre Nordland (Trums) .

Finnmarki . . . . . .

Det Norske Samlag hadde ved Utgangen av 1877 et Medlemstal av 742,
Dei andre 739 Medlemer budde" i (o: Bokerne vert sende til) desse Fylke:

Folketal Byar Bygder Jalt Altso pr.
1000013Ratm«

191800 82 16 98 5

107600 6 9 15 139

101900 10 21 31 3p4

119800 8 54 62 528

116000 7 65 72 621

89300 16 2 18 2p2

84000 14 74 88 10.48

76000 24 21 45 522

77300 8 12 20 2K9

114200 5 14 19 1Ns

155900 38 34 72 4K2

86200 0 12 12 1.39

116800 4 39 43 sz

116800 33 22 55 4J1

81900 7 46 53 6K7

103600 0 18 18 1J4

53900 4 7 11 2p4

. . 24200 -0 4 7 2e0
sank 1»812200 269 470 739 4p7

Yver Millomtalet stend altso Thelemark, Nordre Throndheim, Vest-Upplandi, Dystre Agder,
Aust-Upplandi, Romerike med Oslo, Sydre Throndheim og Hordaland med Bergeii ialt 8 Fylke, og av
dei andre 10 Fylke er det berre 2, Møre og Sud-Upplandi, som kann segjast aa standa nokorlunde nær
Millomtalet. Under Millomtalet lægst steiid umfram dei tvo sistnemnde Fylke Vorgesysla, Fjordarne,
Rogaland og Sydre Nordland, og deretter Vestfolden, erdre Nordland, Vestre Agder og Finnmarki.
Av Bygder, som skil seg ut fraa Mengdi med etter Maaten stort Medlemstal skal me nemna: Aasnes
(8), Neindalen (6), Gausdal (10), Lokn (11), Tprpeii, nordre Land (9), Selljord (12), Brunkeberg,
Kvitseid og Vinje (kvar 7), Laardsal (6), Ullensvang (10), Sunddal (6), Bynesset (7), Frosta (14),

Nedre Stjvrdalen (16) og Sortland (7).
181 Bygder (Millo111tal 1.8).

Utanfyr desse 16 Bygder hev Samlaget 327 Medlemer i
Nokre Medlemer, som lcet sine Boker senda til Byar, bur ogso paa Lan-

det. — JByarne hev Samlaget flest Medlemer i Kristiania (82), Bergen (38), Throndheim (33), Tvede-

strand (16), Kraakeroy (10), Larvik (8) og Hcimar·(8). · ·
Herad, der Samlagsboker er ukjende, dersom«Folk ikkje hev kaupt slcke t Vaklvdurna

Daa Noreg hev 459 Herad, finnst enno 262
Meii det finnst

likvel fulla ingen Mann i Landet, som ikkje hev hvyrt gjetet, at det vert skrivet Beker og Blad i
Landets eigi Tunga« ,— Skuledirektvr Bonnevie er ikkje Samlagsmedlem; han veit likvel, at det

Tungemaal, Samlagsbvkerna er skrivne i, hoyrer heime paa B e r g e n s k a nt e n.

Er detta Tilfellet,

kvat kann det so koma av, at det er Telemarki (Vratsbergs Fylke) og ikkje er dei Bergenske Fylki,
som hev flest SamlagsmedlemerZ Det er berre Ullensvang Herad, som hev eit større Medlemstal i dei

Bergenske Fylki, naar me undantek Bergens By.

Negtad Konsirmativ11. ,,Adressebladet« og
andre Blad hev ein Artikel um ein Prest, pers-
Kapell. J. Btill i Orkedale11, som skal hava negtat
aa taka ein Gut til Konsirmation, endaa Guten er
aalmenneleg flink i Kristendomskunnskap, og Jnkje
er aa segja paa hans Livnad. Guten melde seg
i Fjor, men vart attvist, og likeins gjekk detiAar.
Daa hans Leerar spurde, kvifyr Guten ikkje kunde
sleppa fram i Aar, svarade Kap., at han Jnkje
hadde aa segja paa Guten, men at Far’en, Jaderst
Per Konstad, var ein Mana, som trong til aa
» mykjast.
i Throndheim· Prest Fredrik Wexelsen, som sor-
rettade som Bisp raaddeKapellanen til aa sernia k)
Guten, men han vilde ikkje og skaut Saki under
Bisp Grimelimd sjolv. Denne skreiv til Kapellanen,
at han heldt det syr rettast, at P. ’Konstad og
han (Kap.) vart samde i Saki og ikkje blandade
nokon Tridjemann inn i henne. Daa Kapell· viste
P. Konstad detta Brevet, kravde denne framleides,
at Sonen vart fermad i Haust, men Kap. sagde
reint ut, at det kunde haii ikkje» daa han ein Gong
hadde sagt Nei. Fleire Metiii heo gjevet P. Kort-
stad, som er ein faatvk Man11, den Raadi aa svkja
um aa saa Guten fermad av ein annan Prest, men
han er uviss Um, kvathan skal gjern. Soknepresteii
skal ikkje hava nokor Skuld,daa han er gamall og
i fleire Aar ikkje hev havt nokot med Embcettet aa
gjera. So segjer Bladi. Me vil likvel vona, at
den fulla Sanning ikkjse er komi fram i ,,Adresse-

3-) konsirmera

Ek- T

»Aa ja, me lyt veel det,« ·kviskrad Guten —-
og gjekk.
Piat-Teven . . . haii kunde ikkje tvinga Graaten,
men han gjekk eit Stykkje fyre, so Systeri ikkje
skulde sjaa det-

Og Systeri gjekk eit Stykkje etter; ho kunde
ikkje heldertvinga Graaten; men det var ikkje verdt
at Broeren saag det.

—- — Dei gjekk heim.

P. Konstad hev lagt Saki frant fyr Bispen’

Han glytte burt til Dampen, han kjende»

bladet,« og at Kapellan Ball hev havt Grunn til
Konsirmationsnegtingi. Elles vilde sulla Bispen
ogso hava gjevet honom strengt Paalegg.

Utlaudet. Soeialistlogii det tydske
Riksthinget. Logi vart »lesi« andre Gonge11 i
Nemndi den 1ste Oktober. Jnnriksministeren
Greive Culenburg matte og sagde, at dei Avgjer-
der, som Nemndi hadde teket ved i fyrste Lesning
idet heile var slike, at Sambandsregjeringarne
kunde takaimotdeimx men i Staden fyr»Umsturtz«
(Umstøyt) i fyrste Paragriif vilde dei helst hava
,,Untergrabnitig (Undergraving), som det fraa fyrsto
hadde stadet. Forskrifti um Appellinstansen var
takande i Grunntanken, men dei 4 Medlemer, som
Sambandsraadet skal velja, maatte det ogso kunna
taka or deiavste Forvaltningsrettar i Smaastatarne,
og Kjeisareii maatte hava Rett til aa utnemna For-
mann og Varasormannetter fritt Val. iaar Logi
skulde gjelda berre i 21Z2 Aar so var det reint for
stutt Tid, og det var ikkje vedtakande. Regjeringi
viloe helst, atdet ikkje skuldesetjast nokor slik Frest.
Næste Dag tok Nemndi ved Socialistlogi so godt som
ubrigd. — Ved andre Lesningi i Riksthinget den Ode
Oktober las Frankenstein upp paa Centrums Vegner

ei Lysing, at dei saag Faararne ved den sociali- .

stiske Øsingi, men at dei heldtdenne Logi fyr
uskikkad til aa kjempa imot ’a med. — Bismarck
sagde, at haii hadde Hjarta syr all mogleg Betring
i Kori aat Arbeidaren, og at han vilde prøva
kvart eit Forslag fraa Socialdemokratiet, som hadde
det Fyremaalz men Soeialdemokratiet hadde ikkje
nokot slikt Forslag. Det sette seg til Fyremaal aa
undergrava Stats- og Samfundsskipnaden, og der-
med tynte det all ideel Gudstru, Fedralandselsk
og Familisambandet.
knust med Kommunen i Frankrike, sokte og sann
det viljugare Jordbotn i Tyskland, ’og det hadde
dei milde tyske Straffeloger verkat med til. Den
socialistiske Øsingi var fyr ein Deil Grunnen til
dei laake Arbeidstider, for ho fremde Arbeidslaysa.
Han peikad paa Mordfreistnadarne; naar ein saag
paa deim, so var det daa umoglegt aa miskjenna
Faaren og negta at Logi var naudsynleg» Han
hadde layst npp Riksthinget syr aa faa tilvegar
Samnad millotn Veljararne og Thingmennerne·

Daa Socialdemokratiet vart .

Han manad dei Konservative og Nationalliberale
til aa verka fyr Logi og bar fram det Ynskje, at
desse Parti vilde· gjeva kvarandre Handi til ei Vern
mot alle Stormar, fom trugad Riket. Til Slut
sagde han, at dersom dei var ræddare honom
og Sambandsregjeringarne enn Socialdemokratiet,
maatte andre Menner, som Riksthinget haddestorre
Tiltru til, koma i hans Stad-

England og Afghanistan. Fraa Simla
er det komet Telegramm um, at det ikkje hev voret
nokon Samanstvyt ved Grensa. Det er ikkje Mei-
ningi« aa ganga paa Alimusjid strakst; det skal
gjerast ,,aktive militoere« Fyrebuningar.

Lærarpostar.
J Hatfjelddalen. 4 Kr.; kvar paa 9 Vikur· 8 Kr.
Vika og-Kost. Forandring av Skuletidmogeleg. Troinsø.
Std., Hatfjelddalens Skk· 6 V, fraa 25de Sept.

— Underlærarp· ved Eikersunds Aalmugskule.
Aaret. Skuletid som vanleg i Vyskularne.
Provsti, errsutids Skulek. 5 V. fraa 4 Okt.

— Haalands og Hoglands Kr. i Vigmostad. 24 V.
Laagmaalog Statstilleggz Kost. Jdeneine Kr. Umgang,
iden andre leigd Stova· Umskipitigar mogelege. Um
Snmaren 14 daglege Yverhvyringar fyr 8 Kr. Vilka-
Krsand Std., Vigmostad Skk. 5 V. fraa 26de Sept.

—- Aarrestad og »vaeland«s Kr. i Varhoiig, Haa Prgld.
24 V. 6 Kr. og Kost. Umgang· Sidan kannhenda Skule-
hus (1 fyr baade Krinsar). Tiltred fraa Nyaar. Godt-»
(Kr.sarid Std.) til Zde Novbr.

—— Unneland og Vorge Kr. i Hans. Fafte
80 Vikitr og 4 V. paa einbolte Fjellgardar.
Kostp· 12 Kr.Vika. RetttilUmskipingar11tskilt«
Std. Haiis Skk. 6 V. fraa 25 Sept·

— Knndserud og Snapholt Kr., S. Odal. 30 V. Fraa
Nyaar. J Snapholt fyr det fyrste Umgang, i standse-
rud Skulehus med Husvcere og Rett til Resten av dei
12 Famnar Sk1ileved, dersom deiikkje vert Uppbrende til
Skolen. 8 Kr. Vika, Kostss« 5 Kr. 60 Ø. Statstillegg,
mogeleg Alderstillegg 80 Kr. fyr Saknad av Jord ,,stil-
les i Udsigt.« Maa vikarierafyr Klokkareii i Hovudsokni,
naar ha1i hev Forfallz Betaling etter Samtinging med
Klokkareii. Rett til Umskipingar 11tskild. Hainar Std.
(Attestar til siste Tid!), S. Odal Skulek. 6 V. fraa
1ste Oktober.

—- 2 Vikarpostar i S. Odal: 1) Staalstadsaster, Øie-11
og Forsets Kr., 42 V., fast Stova i dei 2 av Krinsarne,
2) Disen Kr.. leigd Stvva, 30 V. S Kr.; Kostp» Kr. b.60
Søk11. (Attestirr til ,,sidste Tid!«) til S. Odals Skitlek·
6 V. fraa 1ste Okt« .

In sing ar.
- jevmhemten

eit frilyndt Folkeblad paa norskt Maal, kjeni ut i
Kristiania kvar Onsdag og Laurdag og kostarmed
Postpengar 2 Kr. 20 Ø. fyrHalvaaret. »Detinne-
held: Forteljingar (nye og umsette), Dikt,«Folke-
Eventyr og Segner, Avhandlingar um Dagsens»
Spursmaal, Reise- og Naturskildringar, Skule-Ar-
tiklar, Brevsendingar, Nytt fraa Jnnland og Ut-
land, ledige Lsemrpostar, Rispur o. m. Ymse
Stykkje er paa Vygdemaal. · ·

Dersom Eiii tingar og betalar fyr eit heilt»
Aar fraa 1ste Juli av, kann Ei11 faa 1ste Halvaar-
gang 1878 (Januar—Ju1ii) sye halv Pris, so
langt Upplaget rekk. Betalar Ein fyr 6 Ekspl.,
fær Ein det 7de fritt. Prøve-Niitniner ·kann Etn
faa, naar Eiii skriv uin det til Ekspeditionea —
Det gjeng og an aa faa Bladet sraa 1ste Oktober:

Ein kann tinga det paa alle Posthlts· og i
Brev til »Fedraheimens Ekspedition, Kristiania.«
Pengar maa sylgja.

800 Kr-
Dalernes

Stovtcr
Loit og
Bergeiis

—- Hev duikkje betalat fyr 4dc Koarta«l
syet-, so seer du skunda deg og gjera det no.
Hellest vert det Staus med Bladsendingi,
veit dit.

—- Naar du sender Pengar til Fedrahei-
men so faa altid Postkvitteritig fyr dei.
Dersom daa ikkje Bladet kjem um ei 14
Dagars Tid, so skriv til Ekspeditionm —um
det, og send Kvitteringi, fo skal Cksp. sjaa
aa gjera ’Greida. "

Kristiania. Trykt i Ringvokds Voktcykkeci.
(Jernbanegata No. 6.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:21:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fedraheim/1878/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free