Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den 24 okt. lemnade Oxenstierna Genua, reste först
sjövägen, men måste för storm landstiga och for sedan med
mulåsnor öfver de Liguriska bergen genom Burgetto och
Massa till Lucca och Pisa. Om dessa för sin romantiska
naturskönhet berömda trakter säger den unge Oxenstierna
i sin dagbok endast, att »där är intet annat föga än
gete-stigar».17
Från Pisa gick färden genom Florens till Rom. Såsom
karaktäristiskt för tidens uppfattningssätt kan också nämnas*
att från dessa städer berätta såväl Durel som Oxenstierna
i sina bref hem hufvudsakligen om de högtidligheter och
fester, hvilka de varit i tillfälle att öfvervara i de olika
städerna, t. ex. i Pisa dubbandet af Sanct Stephani riddare, i
Lucca magistratens högtidliga ombytande och i Florens ett
hofbröllopp.
I slutet af oktober anlände Erik Oxenstierna till Rom.
Han nödgades där iakttaga den största tystlåtenhet angående *
sin börd, ty han var nu på en ort, där Axel Oxenstiernas
namn var, såsom han skrifver, mera värderadt än älskadt.
Han och hans följeslagare utgåfvo sig därföre för tyskar och
försvunno såsom sådana ibland den mängd af resande, som
funnos i Rom. I några stora sällskap vågade de sig dock
icke.
De nordiska resenärerna begagnade flitigt tiden för
att bese den eviga stadens alla märkvärdiga minnesmärken
och bevista de stora kyrkliga ceremonierna, som, under
ett så ceremonily stet tidehvarf som det sjuttonde
århundradet, måste tilltala äfven de strängaste protestanter. I sina
bref hem beskrifver Erik Oxenstierna utförligt dessa
ceremonier, och han omtalar alla gånger han lyckats få se påfven och
kardinalerna. Första gången var vid en procession, då påfven*
enligt Oxenstiernas uttryck, »gjorde det store korset (som de
kalla) med handen att benedicera packet ner uppå platsen*.
Allvarliga sysselsättningar lemnades ej å sido; på morgnarne
och under lediga stunder studerades italienska, »architectura
civilis» och »ars gladiatoria». Böcker och manuskript
uppköptes, ty Erik Oxenstierna tyckes haft i detta afseende en
utpräglad samlarelust, som endast tyglades af rikskanslärens
förståndiga sparsamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
