Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att genomdrifva det, får jag se något bättre fram. Först söker
jag att intala dem, det H. M. den högste inspektionen bör
hafva och jag å dess vägnar, så att de ock allredan utan
mitt samtycke och mig otillfrågad, intet något hufvudsakligt
företaga. Hafver ock på mig tagit att genomse och
öfver-lägga med professorerne, huru, och på hvad sätt de böre
anställa deras lektioner och exercitia. Genom desse medlen
vinner jag så mycket, att mig oveterligt, hvarken någon
rektor eller professor dit sättjes.»
Rikskanslären gillade sonens åtgärder, men fann
inspektionen öfver godsen vara en »odiös materie,» så att man ej
borde gå för djärft tillväga.
Emellertid till följd såväl af guvernörens skrifvelser och
åtgöranden som af de till kröningen 1650 afsända
deputerades klagomål, utfärdades ett kongligt reskript af 17 jan.
1651, i hvilket ridderskapet trots stadens klagan fick sig
tillerkända de fordna klostergodsen, och gymnasiet i ersättning
erhöll 1200 rdr. årligen af licentpenningarne. I följd häraf
öfverlemnade ridderskapet klostret åt kronan den 28 okt.
1651, hvilken förändring ytterligare bestämdes genom ett
fördrag af den 6 maj 1653, .hvarefter adeln upphörde att hafva
någon del i dess förvaltning. Svårigheter uppstodo dock
därigenom, att de utlofvade penningame ej erhöllos.
Biskopen tyckes ej häller blifvit inspektor öfver gymnasiet.
Anläggandet af ett landshospital sysselsatte också såväl
Jheringius som Oxenstierna, men af brist, på medel kunde
de ej genomföra sina planer. Staden egde ett hospital, och
kronan betalade 4 läster spannmål årligen för att få sina sjuka
soldater dit intagna. Detta vägrades dock ofta, och krångel
uppstod. Nya förslag framstäldes, men man stannade vid,
att kronan skulle understödja stadens hospital och i
ersättning ega rätt där intaga sina fattiga.
Bättre lyckades biskopen i sitt försök att upprätta en
»fiscus» för Estlands prestenkor. Företaget understöddes af
drottningen och guvernören samt af flere svenskar. Deras
och biskopens frikostighet tvang estländska adeln att äfven
tillåta en låg beskattning till förmån för denna kassa, som
tillväxte betydligt för att sedan under de följande tiderna
vanvårdas.12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
