Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Någon gunstling blef ej Erik Oxenstierna, fastän han
nu återvunnit Kristinas nåd. Med Pimentelli, Tott och
Stein-berg, som vid denna tid stodo högst i ynnest, kunde han
aldrig täfla. Han var en duglig och anlitad ämbetsman,
men han kunde aldrig räknas till dessa smidiga hofmän,
som drottningen önskade se omkring sig. Erik Oxenstierna
stod dock på bästa fot med alla dessa gunstlingar. Till och
med den tvetydige, franske läkaren Bourdelot, som redan i
juni 1653 återvändt till Frankrike, synes han behandlat med
vänlighet. Bekant är, huru denne däremot stod i spändt
förhållande till Magnus Gabriel de la Gardie. En annan af de
under dessa Kristinas sista regeringsår framträdande
gunst-lingarne, Scldippenbacli, vann i hög grad Erik Oxenstiernas
förtroende. Denne inställsamme man, hvars duglighet och
ärlighet med skäl kunna ifrågasättas, anbefaldes af Karl
Gustaf åt Erik Oxenstierna. Han hade vunnit också den förres
förtroende, hvarefter han blef en föreningslänk emellan Karl
Gustaf och Erik Oxenstierna, hvilka tvänne allt sedan den
senares återkomst från Estland i vänskap närmat sig
hvarandra. Emot slutet af Kristinas regering voro de särdeles
förtroliga, och Schlippenbach skref också i anledning häraf
kort före Karl Gustafs tronbestigning till Erik Oxenstierna
följande: »Voilk, Monsieur, le temps qui s’approche de nous,
et qui raméne votre gloire et votre renommée».2
Hvad Oxenstiernas förhållande till M. G. de la Gardie
angår, så har redan nämnts, att detta, till det yttre
åtminstone, blifvit vänskapligt under den sista tiden Oxenstierna
vistades i Estland. De la Gardie såg dock ej gärna, att
Oxenstierna återkom till hofvet. och den gamla afvogheten
dem emellan trädde ånyo fram. Det är dock hufvudsakigen
å de la Gardies sida, som man nu liksom förut finner skarpa
uttalanden mot Oxenstiernorna. Detta hindrar dock ej, att
äfven de senare voro ovänligt stämda mot de la Gardie,
ehuru de alltid uppträdde med större försigtighet.
De la Gardie upphörde att vara Kristinas allrådande
gunstling ungefär vid samma tid, som Erik Oxenstierna
böljade återfå drottningens förtroende d. v. s. under vintern
1650—51. Den senare gjorde sig bemärkt för sin duglighet,
den förra tröttade drottningen genom sina stora anspråk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
