Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 PSYKOLOGISKA JEMNFÖRELSER MELLAN KÖNEN.
telligensens etik, skulle alltså hafva sin grund både i anlag
och uppfostran. Huruvida deremot det moraliska lytet, lögn-
aktighet, verkligen är qvinnokönet medfödt, är en fråga, som
nu svårligen kan besvaras. Ofta torde qvinnans fintlighet
missuppfattas som falskhet, och än oftare hafva de möjliga
anlagen till detta karakterslyte blifvit genom yttre omstän-
digheter serdeles utvecklade. Englands förnämste nu lefvande
tänkare, Herbert Spencer, hyser denna mening och antager,
att det förtryck, hvarunder qvinnorna ständigt lefvat, och som
tvungit dem att till sjelfförsvar bruka list mot våld, bar gene-
ration efter generation utvecklat deras anlag för dubbelhet
och förställning och slutligen förvärfvat dem deras nuvarande
mästerskap 1 denna konst. Mot Spencers antagande, liksom
mot alla dylika arfsteorier, kan dock invändas, att moderns
ränkfullhet väl bort gå i arf lika väl på sonen som på dottern,
och att alltså ingalunda blott qvinnokönet utan slägtet i dess
helhet genom ett hopadt arfsanlag af falskhet och list bort
skörda den bittra frukten af ett barbariskt missförhållande!.
Om Spencers sats således ej kan i all sin utsträckning anta-
gas, torde dock den så mycket omordade »qvinnolisten» kunna
äatminstone individuelt härledas från könets tryckta och bero-
ende ställning. Allt ifrån första barndomen har man fört ut-
rotningskrig mot qvinnaus sjelfständighetskänsla. Ingen stäm-
ma manar kenne till kamp för sanning och rättvisa. Tvärtom!
Den moderna bildningens kanske utmärktaste qvinna, M:me
de Staöl, har fält det bekanta yttrandet: »mannen bör trotsa,
qvinnan böja sig för opinionen». Flickan vänjes ifrån att
tänka på egen hand, att bilda sig sjelfständiga åsigter, på det
hon må kunna i framtiden så mycket lättare foga sig i olika
lefnadsomständigheter och vara sin blifvande make underdi-
nig. Är denne hustyrann, frestas hon att för hemfridens skull
stundom »föra honom bakom ljuset». Man går ända derhän
att i vissa fall bokstatligen fordra förställning af den gifta
qvinnan. Allmänna meningen kräfver, att en hustru med öf-
verlägsna själsgåfvor skall spela rollen af underlägsen, och
! Nutidens allmänna intresse för lärorna om arfsanlagen framgår
af Zolas diktcykel, af flere yttranden i Ibsens »Dukkehjem» samt af W.
R. Gregs: »Enigmas of Life», »kapitlet om Non-Survival of the Fittest».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
