Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kröningen hade försiggått med alla öfliga ceremonier,
riddarslag hade utdelats, dock ej åt någon enda svensk, och
allt tycktes vara godt och väl. Doldt missnöje fanns icke
desto mindre. Danskarne misstrodde, ej utan skäl,
uppriktigheten hos svenskarne, och huru svaga dessa än voro för
det utländska, huru benägna de än voro för fred, kunde de
dock i längden ej underlåta att känna sig kränkta af det
uppenbara förakt, hvarmed konung Kristian behandlade dem.
Snart skulle de få göra det bittra rön, att aldrig en fiendes
tillit vinnes genom ömklig undfallenhet.
Middagstiden den 7 november, två dagar efter kröningen,
sammankallades på konungens befallning en mängd af adel,
män och qvinnor, prester och borgare i den stora
slottssalen. Kristina Gyllenstierna var också bland de närvarande.
Ärkebiskop Trolle trädde in för konungen, som tagit plats
under tronhimlen, och begärde upprättelse för den kränkning
han utstått, då hans slott Stäket intagits. Han påminde konung
Kristian, hurusom han på söndagen vid kröningen svurit
att försvara och beskydda kyrkan, således också dess främste
man. Gustaf Trolles förtrogne, Mäster Jon Eriksson, uppläste
därefter en anklagelseskrift och kräfde hämnd på uppenbara
kättare, af hvilka nämndes särskildt aderton, däribland två
qvinnor — Kristina Gyllenstierna och Sigrid Baner. »Desse
alla», säger Gustaf Trolle i klagoskriften, »håller jag lika
goda och stora i kätteri; jag vill ingalunda anamma någon
godvillig förlikning af sådana kättare, som hafva upphäft
sig mot all kristendom med slika obeqväma, uppenbara och
oärliga gärningar, både den döde kättaren herr Sten och alla
de öfriga.» Gustaf Trolle uppräknade därefter sina stora
ersättningsanspråk, hvilka voro oerhördt tilltagna, han erkände
det själf, då han tillbjöd sig att gå in på en grundlig
af-prutning, om så skulle behöfvas.
Hvilken roll Gustaf Trolle egentligen spelade i denna
beryktade scen, och huru mycket som i denna sak förut var
aftaladt mellan honom och konungen, det är en tvistefråga,
som här saklöst kan förbigås. Hvad som väcker vår
uppmärksamhet är, att tvänne qvinnor upptogos i
anklagelseskriften.
Kristina Gyllenstierna och hennes mor nämndes i första
rummet vid sidan af Sten Sture såsom skyldiga till kätteri.
Fries, Märkvärdiga qvinnor. ** 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
