Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej bortglömda, hvarken i offentliga aktstycken eller i
enskilda meddelanden. Så är det i dag, och så var det för
två hundra år sedan. Endast om man har detta för ögonen,
bedömer man rätt de kulturskildringar, som lemnas oss från
flydda tider. Katarina har en omutlig rättskänsla, hon kan
ej underlåta att för sin make omtala alla missförhållanden
och allvarligt beklaga sig öfver dem. Därigenom låter det
sedliga tillståndet i landet enligt hennes bref måhända
be-dröfligare än det i själfva verket var. I alla härfdelser är
det tydligt, att det ej är till hennes dagar man bör förlägga
»den gamla goda tiden».
Katarina söker efter botemedel mot det onda. Bättre
eftersyn tror hon nog skulle hjälpa. Hon förebrår sig själf,
att hon ej alltid vakar tillräckligt öfver sitt folks arbete, men
hennes tid tages ofta i anspråk af andra sysselsättningar,
främst af vården om barnen.
Det är nämligen ett karaktäristiskt drag för Katarina, i
jämförelse med många af hennes samtida, att hon var först
moder, endast i andra rummet husmoder.
Katarinas äldsta barn var dottern Kristina Magdalena,
sedan sonen Karl Fredrik, som föddes och dog i Pfalz, och
dottern Elisabet Amalia, också född i Pfalz, men död på
Stegeborg 1628 och med stor ståt och högtidlighet begrafven i
Linköpings domkyrka. Efter sin återkomst till Sverige fick
Katarina utom sonen Karl Gustaf\ ytterligare två döttrar,
Maria Euphrosyne och Eleonora Katarina, samt slutligen
1629 — Katarina var då fyratiofem år — sonen Adolf Johan.
Katarina var sålunda moder till sju barn, af hvilka hon
miste tvänne i späda år. Dessutom uppfostrades hos henne
eller kanske rättare sagdt på Stegeborgs slott flere andra
barn, hvilka hon egnade en moderlig vård.
Barnkammarens sorger och fröjder voro för Katarina
inga obetydligheter, det synes af hennes bref till Johan
Kasimir, där underrättelserna från denna lilla värld intaga
en betydande plats.
Olika uppfostringssätt gifva utan tvifvel åt ett eller annat
af Katarinas meddelanden en prägel ganska olik våra
förhållanden. Då sattes barnet tidigare till arbete och fördes
tidigare ut i lifvet än nu. Då spelade riset en roll, som nu är i
det närmaste aflagd. Afven den milda Katarina kunde nyttja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
