Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aldrig utskrifva», så lyda hennes ord till sonen i bref af den
15 juli 1645, ^all den ädla drottningens höga dygd och nåd
mot dig och oss, som föräldrarne äro* Hon kommer dig alla
dagar så nådigt i håg, så du aldrig kan tänka eller jag har
kunnat tro ske skulle, då man så långt var ifrån. Gud löne
och välsigne den ädla drottningen till evig tid.»
Kristinas intresse för den vackre grefven före och under
hans resa till Paris är ej en drottnings beundran för en
duglig tjen are, det är någonting mera. Hon är oupphörligen
ute vid Jakobsdal hos de la Gardies, hon sitter där timme
efter timme till långt inpå nätterna, och »allt hennes tal»,
skrifver Ebba Brahe, »begyntes och lycktes om dig mitt
ädla, kära barn, så nådigt, att jag inte kan utskrifva.» Vid
hvarje postdag hörde hon oroligt efter, om ej bref kommit
till henne från grefven, och hade hon inte själf bref från
honom, kunde hon ej undertrycka sitt missnöje.
Ebba Brahe drager dock inga som helst slutsatser af
denna den unga drottningens beundran för hennes son.
Kristina stod allt för högt för att ens fältherrinnans ärelystna
drömmar kunde nå henne. Det var för sonen en stor heder
vederfaren genom hans trolofning med drottningens kusin,
någonting högre, det märker man tydligen, har hon aldrig
tänkt som en möjlighet. Ebba Brahe med sin öppenhjärtighet
hade icke underlåtit att åtminstone göra en antydan härom,
om hon hyst en sådan tanke. Och Kristina själf, hon var
allt för stolt både som qvinna och som drottning, för att
Magnus Gabriel skulle för henne blifva något annat än
hennes kusins make och hennes undersåte. Detta hindrade henne
ej från att vid denna tid för honom hysa samma känslor,
som hennes fader en gång hyst för hans moder. Hon sade
själf i en senare tid, att hon stått vid afgrundens brant, men
att hon i rättan tid kunnat draga sig tillbaka.
Året efter återkomsten från Frankrike lät drottningen
den 7 mars 1647 själf med stor prakt fira Magnus Gabriels
bröllop med Maria Euphrosyne. Måltider, baletter,
ringränningar, allt var så ståtligt som möjligt, och de nyförmälda
erhöllo stora gåfvor såsom vedermälen af drottningens
ynnest.
Ebba Brahe var nu en lycklig moder. Hon fick kalla sin
dotter det »ädla hjärtebarnet», som hon alltid älskat och be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
