Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligen hålla. Men I fån inte nu veta, hvad jag har lofvat
honom. Jag kan ju gifta mig med honom, sedan han blifvit
förklarad för min efterträdare, hvilken förklaring allra bäst
nu låter sig göra. Men ingen hvarken i himlen eller på
jorden skall kunna tvinga mig.» Ytterligare ombedd,
utropade Kristina: »I fån icke ett ord af mig om giftermålet,
förrän I hafven fattat beslut om pfalzgrefvens succession till
kronan! Himmel och jord skola aldrig taga ifrån mig, hvad
jag föresatt mig! Om jag gifter mig, skall jag ej taga någon
annan än hertig Karl, så sannt jag är en hederlig människa.»
Och därmed måste utskottet låta sig nöja.
Presternas och borgarnes utskott gingo in på
drottningens förslag, adelns utskott vägrade, men Kristina förklarade,
att frågan icke desto mindre skulle föreläggas stånden. Så
skedde. De ofrälse stånden biföllo utan ytterligare
gensä-gelse, dels af opposition mot adeln och dels för att hertigen
bland dem var populär.
Kristina gaf sig emellertid ej, förrän hon förmådde äfven
rådet att samtycka till Karl Gustafs val till efterträdare.
Ej af böjelse för valriket, såsom Kristina lät påskina, utan
just till följd af större politisk blick var motståndet här
starkast. Drottningen var ej mer än tjugutre år, hon var
nyckfull, ifrig, lidelsefull; skulle man kunna lita på hennes ord,
att hon ej gifte sig med någon annan än Karl Gustaf? Det
vore farligare att få flere tronföljare än ingen.
Rikskanslä-ren, som vid denna tid var af sjukdom förhindrad besöka
rådets sammanträden, tvangs också att underskrifva Karl
Gustafs val. Det skedde inte utan lifliga protester å hans
sida; han ville hellre, sade han, nedstiga i grafven än
underteckna detta dokument, som han spådde skola för
fäderneslandet medföra stora olyckor.
Drottningen lät sig likväl ej bekomma. Hon hade fått
rådets underskrift, och hon fick också adelns, som »lät det
bero» vid hennes och rådets beslut, sålunda skjutande allt
ansvar från sig.
Karl Gustaf var vid denna tid ute i Tyskland. Han
hade ifrån början varit mycket emot att väljas till
tronföljare. Det var en heder, hvars värde syntes honom ganska
ovisst, och afskar hans förhoppningar att blifva drottningens
gemål. Han fick likväl, äfven han, finna sig i detta beslut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
