- Project Runeberg -  Märkvärdiga qvinnor / Serie 2. Svenska qvinnor /
349

(1890-1891) Author: Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kan träta på Ert. folk för stoft, som ej är värdt.

Förnuft skall lära mig mitt jordiskt goda sköta,

Och samvetsljuset det, att alla rätt bemöta.»

Det skulle dock komma en stund, då klandret skulle
taga an starkare fart. Det skulle blifva lika obefogadt, men
det skulle däruti blanda sig ett löje, som kanske ej var så
alldeles oberättigadt.

Fru Nordenflycht hade älskat i sin ungdoms vår, och
med lidelsens hela styrka hade hon sörjt en make, värd att
sörjas. Vid tjugutre år hade hon blifvit enka. Hennes
sysselsättningar hade ofta fört henne i beröring med det andra
könet, hon hade fått många manliga vänner, men hvarken
de eller hon själf hade tänkt sig möjligheten, att den
sörjande herdinnan skulle finna en ny »Corilas».

Hon hade redan hunnit till den ålder, då en qvinna ännu
kan känna ungdomligt, men då hon ej gör det utan att
ådraga sig en viss, icke alltid smickrande uppmärksamhet,
särskild t om den, på hvilken hennes böjelse faller, är vida
yngre än hon själf. Fru Nordenflycht hade kommit in på
fyratiotalet, då hon förälskade sig i en ung man, sjutton år
yngre än hon själf. Denne, hvars namn var Johan
Fischer-ström, hade tillhört hennes vittra krets. Han hade
sysselsatt sig med nationalekonomi, saknade hvarken hufvud
eller kunskaper, men hans namn hade knappast blifvit kändt
af eftervärlden, om ej fru Nordenflycht älskat honom.
Genom henne erhöll han på goda vilkor arrendet af Sjö
egendom, tillhörigt grefve de la Gardie, hvars grefvinna, vitter
och älskvärd, hörde till fru Nordenflychts beskyddarinnor.

Själf flyttade skaldinnan från Stockholm. Hon hyrde
en bostad ej långt från Skokloster och midt mot Sjö. Som
en ny Hero skulle hon här från andra sjöstranden mottaga
besök af sin Leander. Han var dock ej den, som skulle för henne
våga sitt lif likt den grekiske hjälten. Hans uppförande mot
fru Nordenflycht stämplas allt igenom af aktning och
tillgifven-het. Om hon i sin känslosamhet understundom öfverskred
klokhetens gräns, så glömde han aldrig den försiktighet, som
kunde dölja hennes svagheter. Hennes dikt »Hildur till
Adil» visar hennes glödande känslor af kärlek och förtviflan.
I starka ordalag skref hon till honom om den ömhet hon
hyste för honom. Till en vän skrifver hon på vintern 1763,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:25:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/feqvinnor/2/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free