och sjöfart, blifva lika beroende af Nederländerna, som de nu voro af Lübeck. Slutligen tillkom en viktig omständighet. Kristian II uppehöll sig i Nederländerna och dref därifrån stämplingar för att återfå sina förlorade kronor. Gustaf lyckades dock att lotsa sig igenom alla dessa svårigheter, och en handelstraktat utan någon politisk betydelse afslöts på tre år i Lübeck emellan nederländska och svenska utskickade den 17 augusti 1525 <footnote>Allen: De tre nordiske Rigers Historie V sid. 188—191. Fördraget fins endast i sammandrag i ett bref från Gustaf I af d. 18 april 1527, tryckt i Åkerblads disputation 1782 samt i Gustaf I:s registratur II 262—266; på bägge ställena med orätt angifvet såsom själfva traktaten. Se Allen anf. st. V 358 not. 47.</footnote>, hvarigenom åt de nederländske köpmännen tillförsäkrades fri handel på flere svenska hamnar, rätt för köpmännen af vissa nederländska provinser att erhålla, om de så önskade, svensk lots och konvoj till skydd mot sjöröfvare i den svenska skärgården m. fl. bestämmelser, egnade att värna deras handel. Förhandlingar om förnyande och ytterligare utvidgning af detta förbund <footnote>Enligt Vreede: Nederland en Zweden var det endast fråga om ratificering af 1525 års traktat.</footnote> ägde rum under de följande åren, likväl utan att något positivt resultat erhölls. Nederländarne fordrade att blifva behandlade såsom konungens »egna undersåtar och förbundskamrater» samt att erhålla tullfrihet för vissa varor, hvilka fordringar konungen ej ville erkänna <footnote>Om dessa underhandlingar, hufvudsakligen förda af Olaus Magni, se Vreede: Nederland en Zweden, Allen anf. st. V sid. 194—199; Gust. I Reg. IV sid. 428 och Olaus Magni minister relation, tryckt i Skand. Handl. I.</footnote>, och en viss obestämdhet i förhållandet makterna emellan fortfor till följd häraf. Att Nederländerna genom sina utvidgade förbindelser med nordens riken förr eller senare skulle råka i strid med den makt, som förut haft nordens handel i sina händer, var lätt att förutse. Striden utkämpades under den s. k.