Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
då för första gången framhålles, att Sverige och
Nederländerna ej blott äga gemensamma kommersiella utan
äfven gemensamma politiska och religiösa intressen, en
synpunkt som sedermera under en följd af år hålles i
sikte.
Nederländerna hade under Johans tid förgäfves
begärt Sveriges hjälp. Under hertig Karls tid blef det
Sverige, som gång efter annan förgäfves sökte hjälp hos
de nu genom sin nyförvärfvade frihet uppblomstrande
Nederländerna. Karls politik var liksom Nederländernas
protestantisk och anti-habsburgsk, likheten i intressen
kunde man ej förneka, men oviljan i anledning af den
förut visade likgiltigheten tillika med Sveriges stora yttre
svaghet och inre partisplittring gjorde de förenade
provinsernas ledande män likgiltiga för de framställningar,
som upprepade gånger gjordes från Sveriges sida. Nästan
hvarje år afsände Karl en beskickning till Nederländerna,
men det oaktadt fick Sverige ej ens deltaga i de
pågående fredsunderhandlingarna med Spanien [1].
De nederländske köpmännen voro dock ej likgiltiga
för de fördelar, östersjömarknaden erbjöd. Efter
befrielsekriget hade nämligen de fria provinserna utvecklat sin
förut ganska aktningsbjudande handel till en förut icke
anad höjd, och, såsom redan förut nämnts, af denna
handel var den på Östersjön den viktigaste. Till de
förenade provinserna förde denna handel rikedom och makt;
till norden kom med de främmande skeppen och varorna
en märklig kulturströmning och en icke obetydlig
invandring, som lemnat djupa spår i flere af våra sociala
inrättningar, i vår konst och i vår industri. Denna
nederländska kulturströmnings inverkan på vår inhemska
odling är ett till största delen oskrifvet blad i vår
historia och därtill ett af allra största intresse [2]. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
