då för första gången framhålles, att Sverige och Nederländerna ej blott äga gemensamma kommersiella utan äfven gemensamma politiska och religiösa intressen, en synpunkt som sedermera under en följd af år hålles i sikte. Nederländerna hade under Johans tid förgäfves begärt Sveriges hjälp. Under hertig Karls tid blef det Sverige, som gång efter annan förgäfves sökte hjälp hos de nu genom sin nyförvärfvade frihet uppblomstrande Nederländerna. Karls politik var liksom Nederländernas protestantisk och anti-habsburgsk, likheten i intressen kunde man ej förneka, men oviljan i anledning af den förut visade likgiltigheten tillika med Sveriges stora yttre svaghet och inre partisplittring gjorde de förenade provinsernas ledande män likgiltiga för de framställningar, som upprepade gånger gjordes från Sveriges sida. Nästan hvarje år afsände Karl en beskickning till Nederländerna, men det oaktadt fick Sverige ej ens deltaga i de pågående fredsunderhandlingarna med Spanien <footnote>Se Vreede anf. st. sid. 21 och följ.</footnote>. De nederländske köpmännen voro dock ej likgiltiga för de fördelar, östersjömarknaden erbjöd. Efter befrielsekriget hade nämligen de fria provinserna utvecklat sin förut ganska aktningsbjudande handel till en förut icke anad höjd, och, såsom redan förut nämnts, af denna handel var den på Östersjön den viktigaste. Till de förenade provinserna förde denna handel rikedom och makt; till norden kom med de främmande skeppen och varorna en märklig kulturströmning och en icke obetydlig invandring, som lemnat djupa spår i flere af våra sociala inrättningar, i vår konst och i vår industri. Denna nederländska kulturströmnings inverkan på vår inhemska odling är ett till största delen oskrifvet blad i vår historia och därtill ett af allra största intresse <footnote>Såsom exempel på Nederländernas inverkan på vår kultur i början af 1600-talet erinra vi om Göteborgs grundläggande, se Odhner: Sv. Städernas och borgerskapets hist. före 1633 sid. 70; om de många svenskar, hvilka såsom Jakob de la Gardie och N. Stjernsköld lärde krigaryrket i Nederländerna, och om de nederländska värfvade trupper, som understundom voro i svensk tjänst se Lodewijk de Geer, eene bijdrage tot de handelsgeschiedenis v. Amsterdam (1834) sid. 126 och följ. Louis de Geers namn talar tillräckligt om nederländarnes inflytande på vår industri. Våra handelskompagnier påverkades af nederländska författningar, den svenska statens penningetransaktioner gingo genom nederländare, och det svenska myntväsendet ordnades efter nederländskt mönster. Se Carlson: Karl XI:s Historia I sid. 57, Odhner: Sveriges inre Hist. under Drottn. Krist. förm., Hallenberg: Gustaf Adolfs Historia V 212, samt Wiberg: Louis de Geer, Liège 1876. — Äfven vår lärda bildning påverkades från Holland. Se Annerstedt: Upsala Universitets historia sid. 260.</footnote>. De