- Project Runeberg -  Bidrag till kännedomen om Sveriges och Nederländernas diplomatiska förbindelser under Karl X Gustafs regering /
51

(1883) [MARC] Author: Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Under denna tid sökte man på enskild väg komma till
en öfverenskommelse, och enskilda samtal ägde rum,
särskildt mellan Oxenstjerna och Slingelandt [1].

Först den 27 aug. finna vi, enligt protokollen, ett
nytt sammanträde. Själfva uppsättandet af traktaten
skulle då ske. Svenskarne voro nämligen nu ifriga att
bringa uuderhandlingarne till ett slut, och Oxenstjerna
talade med utförlighet om den svenska konungens begär
att tillfredsställa Generalstaterna. Staternas gesandter
voro ej så ifriga att afsluta saken och önskade alltid
ytterligare ordres för att besluta sig [2]. Utom ett
Generalstaternas beslut den 28 mars n. st., hvilket rörde
allmänna föreskrifter angående fördraget, och ett beslut af
den 23 maj n. st., som angick vissa tullbestämmelser,
hvilka bägge beslut skriftligen meddelats ambassadörerna,
hade de nu erhållit ett koncept till traktaten af d. 7
aug. n. st. Det koncept, som blef uppsatt öfverensstämde
ock i det väsentligaste med det från Haag erhållna [3].

I konceptet inflöt mot de svenskes vilja orden
»fluminibus» och »majora vectigalia», hvarigenom själfva
fördraget protesterade mot Warnemündetullen, och konungens
rättighet att höja tullarne borttogs.

Vid ordet »privilegia» önskade rikskanslären infläta
ordet alia för att åt det samma gifva en mera bestämd
betydelse, men måste i denna punkt gifva vika.

Följande dag genomlästes förslaget utan diskussion,
till dess man kom till punkten om Danzigs inklusion,
därvid ingen af parterna ville gifva vika.


[1] Denne skref till de Witt 29 aug., att han varit hos
rikskanslären för att diskutera traktaten, då rikskanslären hade ondt i ett
ben och ej kunde gå ut. Fördröjde sjukdomen möjligen
underhandlingarne?
[2] Se Slingelandts bref 25 aug., 5 sept. till de Witt. Möjligen
var Oxenstjerna vid denna underhandling ensam med Slingelandt.
Åtminstone önskade Slingelandt, att det ej vore så många
underhandlare. Han säger sig gå till verket med »tröga steg och tunga
fötter». Se de Witts anf. st. 424, 434.
[3] De Witts Brieven V 433 och följ.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:27:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fesvene/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free