- Project Runeberg -  Bidrag till kännedomen om Sveriges och Nederländernas diplomatiska förbindelser under Karl X Gustafs regering /
61

(1883) [MARC] Author: Ellen Fries - Tema: Netherlands
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för tullbestämmelserna visade endast okunnighet om svenska tullförhållanden, då det var ett ytterst gynsamt år, emedan 1645 års förordning endast gjorde afseende på fartygsägarens, ej på fraktägarens nationalitet, och att den n. v. delningen i tre kategorier af tullsatser var att föredraga framför den gamla i fyra. — Ambassadörerna protesterade äfven mot att ordet »circiter» skulle kunna lemna en dörr öppen för de svenska tullförhöjningarne. Tvärtom, de voro förvissade om, att konungen skulle lika troget hålla dessa fordringar, som han skall vägra att göra några eftergifter i ett redan slutet fördrag. De redogjorde äfven i sina bref för kompagniernas ställning i Sverige och anmärkte, att det endast fans ett, nämligen tjärkompagniet, som var af någon större betydelse <footnote>Ambasadörerne säga, att till och med tjärkomp. endast tillverkar 84 läster. Ett eget misstag, ty tillverkningen uppgick 1657 t. 6,300 läster tjära och 760 läster beck enl. Fyhrvall: Tjärhandelskompagnierna sid. 13. Skulle möjligen till Staterna endast utförts 84 läster? Äfven det otroligt.</footnote>. Andra privilegier, som kunde angå Generalstaterna, voro stapelstädernas, men någon ändring angående dem var ej möjlig att erhålla. De varnade slutligen Staterna för att emot traktaten lemna Danzig någon hjälp. Slutligen förklarade de, att de icke veta, med hvem de skulle underhandla, ty rikskanslären hade aflidit <footnote>I fältsjukan i Frauenberg den 23 oktober.</footnote>, och de öfriga svenska diplomaterna voro skingrade <footnote>Bjelke hade rest på en ambassad till Sachsen. Banér och Rosenhane till Sverige. Se ambasadörernas ofvan anf. bref.</footnote>. Oaktadt förklaringen uppsköto Staterna ratifikationen. Äfven Appelboom hade upphört att yrka därpå, anseende det vara den klokaste politiken <footnote>Apbms bref 20 nov. 1656. »Ju kallare jag håller mig, ju bättre effekt lärer det hafva».</footnote>. Frågas kan nu, om man verkligen ville komma ifrån ratifikationen och om de framstälda elucidationerna medförde så stora handelsfördelar, att de en gång

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Feb 21 22:36:52 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fesvene/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free