misstänktes för att vara de af Appelboom omtalade, ock oron var allmän <footnote>Så måste Appelboom skrifva och begära ett skyddsbref för Leo di Aitzema (historieskrifvaren), som för sina tjänster åtnjutit pension af Sverige sedan Kristinas tid. Apbm bref 6 juli. Aitzema erhöll och ett dylikt (se Apbm bref 20 aug. 1657).</footnote>. Den 16 augusti n. st. förevar saken i Generalstaterna, och följande dag utfärdades en resolution, enligt hvilken man ej skulle emottaga något memorial af Appelboom inom en månads tid, så vida det ej skulle på ett mera inflytelserikt sätt beröra Sveriges och Generalstaternas intressen, och sedan affärdades härom en skrifvelse till Karl Gustaf <footnote>Generalstaternas bref, Hollandica. R. A. — »Harald Apbm, die injuriense ende schandaleuse Brieven van haer en haere Republiche soude geschreven hebben, hem naemen de onbequam tot vordre onderhoudinge van de oude vriendschap, ernstlich deswegen versoekende, dat K. Maj. den selven alderersten van der macht nemen ende behoorlich straffen.»</footnote>. Ordalagen i resolutionen voro således temligen obestämda, och det memorial, som Appelboom inlemnade den 15 sept. n. st., blef verkligen, ehuru efter några protester, antaget <footnote>Apbms bref 17 sept. Apbm inlemnade ett försvar 17 aug. n. st.</footnote>. Appelboom klagade dock i sina bref, att han nu fått många fiender, som intet försummade för att »göra honom odieux» <footnote>Apbms bref 28 sept. — Bland dessa fiender, nämner han Vosius Beuningen, Heinsius, Silvercrona och le Blom, hvilka han säger sig hafva varit till sammans med i Stockholm och hvilka redan under drottn. Kristinas tid hafva olofligen läst hans rapporter.</footnote>. Karl X ansåg sig ej behöfva gifva vika i denna punkt för det nederländske missnöjet. Ett bref från honom, dateradt Flensburg den 6 sept., ankom till Haag den 19 sept. <footnote>Apbms bref 1 okt. Konungens bref, tryckt s. å. både på svenska och latin. Finnes i Kongl. Bibl. anf. Samling. Brefvet är äfven dateradt Fredrikssodde 28 aug.</footnote>. Det var affattadt såsom svar på Generalstaternas ofvannämda skrifvelse och konungen förklarar däruti, att han ärnar afbryta alla underhandlingar med de nederländske sändebuden i Preussen till dess Appelboom blifvit