- Project Runeberg -  Bidrag till kännedomen om Sveriges och Nederländernas diplomatiska förbindelser under Karl X Gustafs regering /
90

(1883) [MARC] Author: Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

majestets descent på Zeeland har väckt själf hos de franske
och engelske ministrarne en sådan alteration och
confusion, att jag det intet nogsamt utskrifva kan» [1].
Sundet kunde nu komma i svenskarnes händer, ty Danmarks
svaghet var känd, och följderna häraf voro oberäkneliga.

Den 25 aug. n. st. beslöts, att skrifvelser skulle af
sändas till amiralitetet i och för anskaffande af fartyg [2].
Den 31 aug. n. st. samlades Hollands ständer talrikt (50
personer) för att rådslå om de svenska angelägenheterna.
Rådspensionären framhöll den fara, som nu hotade
Holland, och att Danmarks öde lätt kunde blifva Hollands,
samt att östersjöhandeln var nödvändig för Staterna i
allmänhet. Det var därföre af stor vikt, att man skyndade
till Danmarks hjälp. Dorp hade underrättat Staterna
om fredsbrottet och på samma gång meddelat dem, att
han skulle resa för att ratificera traktaten. Detta väckte
åtlöje, men detta oaktadt ville man om möjligt komma
öfverens i ratifikationsfrågan »för ärans skull».

Ett »avis» blef uppsatt att förse Glückstadt och ett
par andra platser med några nödtorftigheter, såsom att
ditsända 12,000 rdr i varor och en penningeförsträckning
af 20,000 rdr. Vidare skulle 19 skepp göras färdiga
och små fartyg uppställas i kanalen, samt besättningar
utses af landkompagnierna (6,000 man) [3]. Flere af de
andra staterna funno det något djärft att öppna
fiendtligheter emot Sverige, ty därtill syftade onekligen
Hollands resolution, om ock de Witt förklarade, att det
endast var för att hjälpa Danmark, ej för att bryta med
Sverige, som dessa åtgärder vidtogos [4]. Särskildt var


[1] Apbms bref 30 aug.
[2] Aitzema anf. st. IX sid. 88. Redan den 24 juli hade Staterna
fattat ett beslut om utrustandet af fartyg, se konungens bref af den
30 aug.
[3] Apbms bref 2 och 6 sept.
[4] Apbms bref 16 sept. — Detta de Witts yttrande, som flere
gånger uttalades, strider emot denne statsmans annars så uppriktiga
och bestämda uppförande gent emot Sverige, hvarvid han afböjt i
det längsta en »ruptur», liksom han insett, att en ratifikation af
Elbingertraktaten måste förbinda Staterna att ej hjälpa Danzig, en
uppfattning, som många af hans parti ej delade (se Apbms bref 23
mars 1657 m. fl.). »De Witt, en honorabel och förståndig person»,
som Appelboom uttryckte sig (23 juli 1657), var ej den enda, som
konungens fredsbrott vände ifrån Sveriges parti. »Nu hafven I
äntligen fått ögonen öppna», lär Beuningen yttrat (Apbm 2 sept.) vid
sin återkomst. En person, som under denna tid närmar sig det
anti-svenska partiet för att följande år uppträda såsom svensk fiende, är
sändebudet Huybert. — De Thou likaledes aflägsnar sig från Sverige.
— Se Apbms bref.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:27:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fesvene/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free