fruktan för England allmän bland de förenade provinsernas befolkning. Provinsen Friesland ankom omedelbart med sitt avis i frågan, och den 4 sept. n. st. instämde Staterna i Hollands resolutioner <footnote>Generalstaternas resolution af den 4 sept.</footnote>. Detta var ovanligt hastiga beslut i detta land, och bidragande härtill var tvifvelsutan den omständigheten, att Sveriges oförsonlige fiende v. Beuningen återkommit till Haag den 1 sept. n. st. Det sades, att han lofvat sitt hufvud eller hjälp åt konungen af Danmark <footnote>Apbms bref 6 nov. — Beuningens ankomst kunde ej motvägas af ankomsten af den nederländske residenten i Helsingör, som blifvit väl emottagen af Karl X och som lugnade holländarnes fruktan i afseende å sundstullen, hvilken konungen nedsatt, samt berömde såväl konungen som Wrangel. Apbms bref 4 och 6 okt.</footnote>, och ingen möda lemnade han ospard för att pådrifva rustningarne. Att Karl Gustaf vid sitt nya danska fälttåg ville, så vidt möjligt var, undvika att ej Staterna skulle komma till Danmarks undsättning, framgår af hans bref till Appelboom af den 30 aug. Han lofvar, att Appelboom skulle få utdela en 10 à 20,000 rdr för att vinna anhängare och afvända en undsättning till Danmark. Han beder honom noga taga reda på de nederländska fartygen, huru många och huru stora de äro, för att, om möjligt är, kunna sedan bifalla Generalstaternas handelsanspråk <footnote>Riksreg. Dessutom tillägger konungen egenhändigt: »skall Holländarne eller uthj Amsterdam någon particulier Persohn vinnass igenom thet iagh them antingen uppå Norschehandeln af Träwärcke eller Tiahra Item om kopparen och järnet, som ther finnes att inkjöpa, någon special frihet gjöra eller och under prætext uthaff åhrlig Tullfryhet giffva någon en honorabel pension åhrligen att kunna föra varur uthi mina länder och någon tull eller helfften så mycket därföre giffva som andre, fast det till 10,000 eller 20,000 Rdr alltid löpa kunde.»</footnote>.