Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Björkticka, se Ticka.
Björnbrodd, m., en liten, med
Liljorna närbeslägtad ört i fjelltrakter:
Tofieldia borealis wG. En större art af
samma slägte finnes på Gotland.
Björnbärsbuske, m., ett
gemensamt namn på flera buskarter af
slägtet Rubus eller Hallon, med svarta bär
— Björnbär eller rättare Björnhallon
— hvilka arter af Linné innefattades
under namnet Rubus fruticosus. Jfr
anm. vid Käringbär.
Anm. Anledningen till namnet
Björnbär är svårförklarlig, då björnen aldrig
vistas i de trakter, der Björnbärsbusken
växer. I äldre tid kallades denna buske
Brumbär, och så ännu vid vestra kusten;
må hända härleder sig detta namn från
det fornnordiska brum, löf, emedan bären
sitta bland löfven, hvilket för de
busk-artade Rubi är högst karakteristiskt.
Sedan det gamla ordet utdött ur språket
synes man hafva förändrat brumbär till
björnbär, dertill kanske föranledd af
idéförbindelsen mellan björn och brumma.
Björnfloka, se Björnloka.
f Björnkam, m. — Kambräken.
Björnklo, f. Dermed öfversättes
i ordböcker Grek. Acanthus L., som ej
finnes i Norden, en i mytologiskt
hänseende märkvärdig växt, hvars
prydliga blad utgöra siraterna på
Kofinthi-ska pelare. Man har velat finna likhet
mellan dessa blad och Björnlokans,
hvilken derföre af äldre förf. kallas
Björnram.
Bj örnloka, f. (äfven Bj örnfloka,
Björnram, Björnstut), en mycket
storväxt Umbellat, med parbladigt
sammansatta, sträfva blad och platta
frukter: Heracleum. Sphondylium L.
Björnmossa, f., en högväxt mossa,
som användes till qvastar, viskor o.s. v.
Polytrichum commune L. Dess
utskjutande frukt kallas Dnfråg, Gökråg,
Kråkbjngg, Kråkhvete m. fl.
Björnram, Björnstut, se
Björn-loka.
Blacka, f., de större arterna af
slägtet Ulva l. Bohuslän.
Bladgrus, n., Bladludd, m.,
svamplika utväxter på åtskilliga träds
löf: Erineum Pkrs. och Phyllerium Fu.
Bildas af insekter.
Bladmossor eller Löfmossor,
en talrik familj bland
Groddtrådsväx-terna, utgörande hufvudgruppen i
Mossornas klass, med fria blad och med
fröhus, täckta af ett lock: Bryacece
Baktl. Samtliga arter benämnas
Mossa, och de mera framstående, af
allmänheten skilda, upptagas under Mossa.
Blek- tillsättes åtskilliga växter
såsom artnamn, t. ex. Blek-kattost (=
Rosenkattost), Blekstarr (Carex
pallescens l.), Blekväpling (=
Alsike-klöfver) m. fl.
Blidnässla, f., en till
Nässlefamil-jen hörande, polygamisk ört med små
hvitgröna blommor: Parietaria
offici-nalis L. Förekommer hos oss endast
förvildad.
f Blindmjöl, n. = Röksvamp.
Blindnässla, f., ett namn, som
tillägges flere Sugeväxter af slägtena
Dån och Plister, i synnerhet
Hvit-plistern: Lamium album L.
f Blindsvamp = Röksvamp.
Blink, Vattenblink, m.,
vattenväxt af Hvifveväxternas familj, med
findelade blad, hvita, något rödletta,
hastigt affallande blommor: Hottonia
palustris L.
Bloddroppar, se Adonis.
f Blodgräs, Hels., enligt uppgift
= Boört. Namnet är troligen en
felaktig uppteckning i stället för Bogräs.
Blodliirs, se Hirs.
f Blodknopp, m. =
Johannes-knopp. Jfr Mansblod.
Blodnäfva, se Näfva.
Blodplätti af, se Laf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
