Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det finnes nu planteradt i södra
Europa.
t Granfrier = Skogsfrier.
f Grangräs, l) Medelp. =
Skogs-fräken; 2) Dalsland = Skogsfrier.
f Gran varg, Granört, Vesterg.
och Österg. = Skogsfrier.
f Graune, n’., Gotl. = Ljung.
GrenmoSSa, slägtet Hypnum L.
Groblad, n. (rättare Grodblad, af
Isl. grcefta, läka, och ofta öfversatt
Läkeblad). I inskränktare mening
Allmänna Grobladet (Plantago major L.),
med breda, glatta blad och smala ax.
I vidsträcktare mening hela slägtet
Plantago i„, utmärkt genom sin
fyr-klufna, hinnaktiga krona, och hvars
flesta arter hafva egna namn i folkspråket.
Kämpegroblad, med breda, ludna
blad, aflånga, rödletta ax: P. media L.
Kallas i folkspråket Kämpar,
Slåss-kämpar.
Spetsgroblad, med lancettlika,
håriga blad, äggrunda, bruna ax:
P.lan-ceolata L.
Suttgroblad, se Sutt.
f Grodblad, n. = Dyblad.
Groddtrådsväxter, växter som ej
hafva egentliga blommor och utbildade
frön, såsom Hjertbladsväxterna, utan
fortplanta sig genom encelliga sporer,
hvilka groende förlängas till en tråd:
Cryptogamce L. PlantceNemeceFn.
Sporerna likna Hjertbladsväxternas
fröstoft. Hit höra Bräken, Mossor,
Laf-var, Svampar, Alger.
Grodnate, m., ett från
Ranunkel-slägtet nyligen skildt slägte, i anseende
till dess nakna honungsgrop vid
kronbladens klo och för dess tvärstrimmiga
fjukter: Batrachium (dec.). Kallas
Alnate af Retzius m. fl., men är vida
skild från den äkta Alnaten. Se Nate.
f Grofkorn, en i Dalins ordbok
upptagen, men obruklig benämning på
vanligt Korn.
Grofnate, se Nate.
f Groplaf. Utgår,
f Gropört = Fyrling.
Grusslok, se Slokgräs.
f Grynhufvud, n., mögelslägtet
Aspergillus Micn., men som det aldrig
kommer att af allmänheten skiljas från
Mögel, är ej skäl att upptaga det.
Gråal, se Arre.
Gråbo, m., f. (?), ett allmänt
ört-slägte, vanligen med findelade,
gråludna blad, tillhörande Boväxterna,
men utan strålblommor: Artemisia L.
Äfven Malörten tillhör detta slägte.
Jfr Bo.
Allmän Gråbo har platta, endast
på undre sidan gråludna bladflikar:
A. vulgaris L. Kallas vanligen
Gråböna, Bönrot, Bunrot, Buris. (1
Dalins ordbok uppgifves, att denna växt
äfven kallas Gråben; men ett dylikt
växtnamn har aldrig funnits.)
Fältgråbo har nedliggande
stjelkar, trinda, trådsmala, glatta
bladflikar: A. campestris L.
Strandgråbo, lik den näst
föregående, men med gråludna blad,
växande på hafsstränder: A. maritima L.—
De båda sistnämnda kallas vanligen
Bynke.
f Grån, n., Norrl. = Ljung,
t Gråstarr, se Starr.
Gråstenslaf, Se Laf.
Gråvide, se Vide. %
f Gräflingsliö, Nerike =
Ängs-vial.
f Grän, n., Norrl. = Ljung.
Gräs, n., den naturligaste och en
af de talrikaste växtfamiljerna; tillhör
Etthjertbladsväxterna, men skiljer sig
från de öfriga oeh i synnerhet från
Half-gräsen genom pipiga, ledade strån,
slid-omfattande blad, agnlika blommor oeh
hinnbeklädda, mjöliga frön: Gramineae
juss. »Gräsen i sin simpla drägt utgöra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
