Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tHindbär, Hingbär, Hinnbär,
Vesterg., Skåne = Hallon. Synes vara
samma namn som Bringbär, Brinnbär.
Se Bringbär. — Prior förkastar
alldeles den af Ray antagna härledningen
från hind.
+ Hirkenpirk, Gotl., Pirkum,
Sk£ne. Förvridna namn, af Lat.
Hy-pericum (Johannesknopp, -ört).
Hirs, m., ett i södra Europa, sällan
i Sverige odladt sädesslag: Panicum
miliaceum l. Enligt Linné höra till
detta slägte äfven följande, som nu
vanligen äro skilda till egna slägten:
Blodhirs, ett vackert, merendels
rödbrunt gräs, med fingerlikt delade
ax: Digitaria sanguinalis Soof. och
D. humifusa Peks.
Hönshirs, med grenig, ensidig
vippa: Echinochloa Crus galli (l.).
Kafvelhirs, med cylindriskt ax:
Setaria P. Beauv.
f Hjernbrylla, f. == Bolmört.
Obrukligt namn.
Hjertansfröjd, f., en odlad,
synnerligen välluktande art af Mynta:
Mentha sativa L. »Hjertansfröjd
kallades här (i Yexiö) en Menta, som allmänt
fins i trädgårdarne, den somlige borgare
brukte att sätta med vatten uti ett käril
i fönstret, der bon förökte sig mycket...
att hela fönstret stod betäckt med en
härlig grönska, som både gaf en angenäm
lukt och en skön skugga». Linnés Öl.
resa 321.
Anm. Namnet Hjertansfröjd tillhör
utomlands Melissa l., men hos oss, der
Melissa sällan (i Småland aldrig) odlas,
är det öfverfördt till Mentha sativa och
än i dag allmänt kändt i Småland.
Til-landz, född Småländing, upptager både
Melissa och Mentha sativa under namn af
Hjertansfröjd. Af anförda ställe hos
Linné är klart, att* denna är den äkta J/.
sativa, hvilken hos oss förekommer endast
odlad eller förvildad. Den är väl känd
genom sin på långt håll lätt
igenkänne-liga sköna lukt och noga skild af hvarje
bondgumma i min hembygd, men af
botanisterna förvexlas den med en vanlig,
vida skild form af Mentha aquatica L. {M.
aquatica v. subsativa fr.), som redan af
våra äldre botanister, t. ex. Bromelius,
rigtigt skildes under namn af Vild
Hier-tansfröjd. — Af ett uppenbart
missförstånd har man äfven uppgifvit
Hjertansfröjd såsom namn på Konvaljen.
i Hjertblad, n., Dalsl. = Visil.
Hjertbladsväxter äro växter med
tydliga blommor, utbildade frön, som
groende utskjuta från örtbladen skilda
hjertblad: Plantce Cotyledonem. De
fördelas i Ett- och Tvåhjertbladsväxter.
f Hjertbär, n., Upl. = Ekorrbär.
Hjertstilla, f., äfven
Hjert-/språngsgräs, örtslägtet Leonurus L.
bland Sugeväxterna. Vår inhemska art
(L. Cardiaca l.) plägar, för bladens
likhet med Hampans, i folkspråket
äfven kallas Hampgässla, och ett annat
namn derpå är Asknässla (jfr under
Nässla); men benämningen Bonässla,
som äfven förekommer, föres rigtigare
till Ballota (se Bonässla).
+ Hjorthorn, n. = Kråk-krasse.
Namnet förekommer hos Eranckenius
och Tillandz, är äfven anfördt af
Wahlenberg, men brukas icke i folkspråket.
Hjortron, n., kallas så väl plantan
som frukten af Rubus Chamcemorus L.,
bekant för sina välsmakande frukter.
Som växten har örtstam, är det af
Dalin bildade namnet Hjortronbuske
alldeles orimligt.
Hjortronet... föds i sanka mossars flod.
OXENSTJERNA 2: 152.
+ Hjortrot, f. = Spenört.
Namnet, bildadt efter Tyskan, är ej bekant
i folkspråket.
f Hjorttröst, f., en från Tyskan
upptagen, i folkspråket okänd
benämning på Floks.
Hofsvamp, m. 1) svampslägtet
Onygena Pers., hvars vanligaste art
endast finnes på ruttnade hästhofvar;
2jen ätlig svamp af Skiflingarnes
slägte, hvilken framkommer vid
löfsprick-ningen: Agaricus gambosus Fr.
Holt, se Hult.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
