Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
HOX UNGSBLOM MA—HUMLE
Honungsblomma, f., en liten ört
af Nosseväxternas familj, med blott en
rotknöl: Herminium Monorchis R. Bs.
Anm. Honungsblomster, Honungsgräs
äro icke bestämda namn; de tilläggas
ntan åtskilnad flere växter med söt lnkt,
t. ex. Amur, Gulmåra, Ködklöfver m. fl.
Honungsdagg, f. 1) en söt, klibbig
vätska, som efter hastiga
temperatur-vexlingar utsvettas af växternas blad;
2) det sötaktiga, groddceller
innehållande slem, som afsöndras af
Mjöldry-gan (Cordyc.eps purpurea eller
Sper-moedia Clavus Fe.) och ofta betäcker
blad och ax hos rågen. — Äfven Linné
kände denna, men han forvexlade den
med Mjöldaggen (slägtet Ery.tiphe hedw.
fii.)) hvilken han kallade den mjöliga
Honnngsdaggen, ehuru mellan dem ej
finnes ens den aflägsnaste förvandtskap.
Jfr Vestg. resa 2S.
Honungsklöfver, se Åmur.
T Horbjörk, se Björk. — Ordet hor
framför växtnamn utmärker:
oegentlig, afvikande från den äkta arten.
Horleta, Horletta, f., en ettårig
art af slägtet Stenfrö, hvilken är ett
vanligt åkerogräs och hvars röda rot
kan användas till smink:
Lithosper-mum arvense l. Kallas äfven
Sminkrot (Liljeblad, Hartinan).
Hornserf, m., ett under vatten
växande örtslägte, med findelade,
horn-artade blad: Ceratophyllum L.
t Homsilke, n., ett alldeles
odugligt namn, hvilket bör helt och hållet
utgå, dels för sin olämplighet, dels för
växtens (Scytonema As.) obetydlighet,
som gör att den ej kommer att af
allmänheten urskiljas.
Horntistel = Vägtistel.
Hors- tillsättes flere växters namn
såsom artnamn, men omvexlar alltid
med Häst-, så att det utan åtskilnad
säges än Horsafibla, Horsamynta m.
fl., än Hästfibla, Hästmynta o. s. v.
f Horsabär, n.,
Blek.=Hagtorns-bär.
t Horsagriis, n., Wahlenberg =
Stallört.
f Horsamynta, se Åkermynta.
f Horskonung, m.,
Öland=Tulk-ört. — Namnets mening är svår att
fatta; med slägtet Koning har
ifrågavarande växt intet gemensamt. Jfr
Linnés Öl. resa 125. /
Horsljung, se Ljung,
f Hostört, f. Namnet är väl
ursprungligen en öfversättning af
Tussilago, men sedan öfverfördt äfven till
andra växter, såsom Jordrefva,
Röl-lika m. fl.
Hufvudkål, m.j en artförändring
af Allmänna Kålen, hvars blad knyta
sig tillsammans till ett hufvud. Kallas
äfven Hvitkål. — Af samma anledning
brukas ock benämningen
Hufvudsal-lat: Lactuca sativa v. capitata L.
f Huggormsört, f. =
Ögonblom-ma. — Namnet förekommer endast hos
äldre författare; men från Dalame
uppgifves Blå Huggormsört såsom
be-nämnins på Echium{?).
Hult -, som ingår i flere växters
namn, afser i folkspråket egentligen
bokskog, till skilnad från tallskog,
hvilken benämnes blott skog.
f Hultabräken, n., en art af
slägtet Stensöta, med två gånger pardelade
blad: Polypodium Phegopteris l.
Denna art synes vara den egentliga Träjon,
ehuru detta namn är öfverfördt till
andra arter.
* Hultamjella, Holtemjella, f.,
Dalsland (enligt Linnés Vestg. resa
235). Hultasuga, f., Vesterg. =
Ängskovall.
f Hultavi va, f., Smål. = Dufkulla.
— Namnet härledes snarare af res än
af hvifva. Se Vera.
Humle, m., en så väl vild som
odlad slingerväxt, hvilken allmänt
användes vid brygd: Humulus Lupulus L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
