Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUMLEBLOMSTER—HVETE
43
Stjelkarne kallas
Hummelrefvor,fTxikt-hängena Hummelkupor. — Jfr Pors.
Ån humlen, slingxigt böjd kring smala
tallens spröte,
Har lyft en’ hastig skog nr jordens
ljumma sköte.
oxexstjerxa 2: 26.
t Humleblomster* egentligen
Humlens blomster, men tillägges i
Dalsland Fårkummer.
Humlesugaj f., en ört tillhörande
Sugeväxtema, med sträfva blad och i
ett axlikt hnfvud sittande mörkröda
blommor: Betonica officinalis L. —
Humlesngan öfverensstämmer till sina
egenskaper med Humlen och har som
denne blifvit använd till brygd, men
förorsakar, liksom Porsen, yrsel.
Hnmmelbinda* se Binda.
t Huumieltuppor* f. pl.,
Medelpad = Kråk-klöfver.
f Himdatand* f., enligt
Wahlenberg = Kråk-krasse. Namnet
obrukligt.
^ Hundbär* n., Vesterb. =
Troll-drufva.
f Hunddill, m., Nerike =
Vägsenap.
f Hundfloka* f.,Norrl.= Nordisk
Stormhatt, Aconitum Lycoctonum l.
i Hundfötter* m. pl. = Musfibla.
rHundgras* n., Dal. = Qvickrot.
Hundhven = Brunhven.
Hundhvete* n., Triticum,
caninum, L.
Hundkäx* m., eller Hundkäxa*
f., Hundloka* f. Dessa namn
användas utan åtskilnad på arterna af
släg-tena Chcerophyllum L. och Anthriscus
Pers., båda hörande till Umbellaterna,
med mycket sammansatta blad och
släta frön utan upphöjda åsar.
Lämpligast fördelas de så, att Hundlokan
föres till Chcerophyllum och Hundkäxen
eller Hundkäxan till Anthriscus. — I
Dalarne är namnet Hundloka tillagdt
Björnlokan.
t Hundkuinmil* m. = Hundkäx.
Hundlök = Ängslök.
Hundrofva, f., en klängväxt
tillhörande Gurkväxterna, med stor, tjock
rot, flikiga, sträfva blad och svarta bär:
Bryonia alba L. — Hundrofrans rot,
som har en Tämjelig lukt och skarp
smak, kan bli tjock som en mans arm.
retzius 1: 132.
Hundtunga* f., öfversättning af
Cynoglossutn; växten (C. of/icinale L.)
kallas så för sina mjukludna blad, i
motsats till den sträfbladiga Oxtungan
(i Dalins ordbok säges origtigt, att
Hundtungan är »sträfbladig»).
Benämnes annars Munkfnat.
Hundviol* se Viol.
Hundäxing* m., ett allmänt
grässlag med hopgyttrade småax, vända åt
en sida: Dactylis glomerata L.
Hund-äxingen är ett mångårigt, ypperligt
fodergräs. — Namnet föres i
allmogespråket äfven till Qvickroten.
Hungerkorn* se Brandkorn.
Huslök* m., benämnes ofta så väl
Taklöken som Kärleksörten—»Denne
växt är på torftak den allrarjenligaste
att qvarhålla mullen, hvarigenom ett
tak, som är öfverruxet med denna ört.
kan uthärda hela hundrade åren».
Linnés Sk. resa IS.
Hussvamp* m., kallas vanligast
Svamp i hus. Se Träfrätare.
Hven* f., egentligen grässlägtet
Agrostis L., men i folkspråket tillägges
namnet i allmänhet finare, spensligare
gräs med vippa, t. ex. Kruståda, äfven
arter af Rör, såsom Piphven.
Samtliga arter af Hven äro goda fodergräs:
i synnerhet Brunhven en (Ag rosijs
canina l.) och Kryphvenen (A.
stoloni-fera L.).
Hvete* n., ett allmänt bekant
sädesslag: Triticum L. Deraf finnas talrika
förändringar, äfven arter, t. ex.
Kubb-hvete, Vinterhvete, Vårhvete m. fl.,
hvilkas närmare bestämmande tillhör
ekonomiska skrifter. Afven Spelten är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
