Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Molter, f. pl., i de vestra
landskapen, Multer i Dalarne, = Hjortron.
Monke, m., en ettårig växt,’allmän
i södra Sverige, med blå blommor i ett
rundt hufvud på korta skaft: Jasione
montana L. Ursprungliga namnet är
Munkhatt, men nu är Monke allmänt
antaget.
Mor (skog) ingår i några växtnamn,
såsom Morhattar, Morkulla, Mortåg.
Morell, m., en afart af Körsbär.
Morgonstjerna, se Stjernlök.
i Morliattar,
m.pl.,Dal.=Skogs-näfva.
Mo-l’is, n., Ångerm. = Ljung.
Morkulla, f., Dal. = Dufkulla.
Morrot (äfven Morot), f., en
allmänt odlad växt af Umbellaternas
familj, med fintaggiga frukter: Daucus
Carotai,. Den odlade Morroten har en
tapplik, köttig, ätlig rot; den vilda
der-emot en smal, träaktig. Se Barkenrot.
Mortåg, äfven Myrtågj m., Norrl.,
en art af Ormrot, Lilla Ormroten
(FranckeDius). Sé Ormrot.
Mosisroser, f. pl., Rosl., en art af
Blåklocka, Campanula glomerata L.
Mossa, f., en talrik klass af
Grodd-trådsväxterna (Musci L.), med tydligt
utbildade vegetationsorganer och
sporkapslar, men utan spiralkärl. Den
fördelas i Löf- och-Lefvermossor. —
»mss-sor kallas (inom växtriket) slafvarne, som
tjena växterna, dem de täcka för
vinterkölden, skydda för solhettan, fria för
rut-nelsen, men vika för alla andra». Linné
Delic. nat. 14.
Ett hyende, prydt af den nyfödda sippan
Och virkadt af mossornas sammet, der
v låg.
LiNG 1: 16.
Anm. Mossa har från äldsta tider varit
en gemensam benämning på alla
G-rodd-trådsväxter, utom Bräkenväxterna och
Svamparne. Numera afsöndras allmänt
Lafvar och Alger, som olämpligt äfven
kallats mossor. De talrika Lafarter,
hvilka af Linné och äldre författare blifvit
upptagna under Mossa som slägtnamn,
upptagas här under Laf. De egentliga
Fries, Svenska växtnamnen.
•
Mossorna äro så lika till utseendet och
utan synnerlig användbarhet, att få hafva
egna namn i tal- eller skriftspråket. Våra
botanister ha väl gifvit Svenska namn åt
de flesta slägten, men som dessa äro
underkastade oupphörlig söndersplittring,
och allmänheten visst icke kommer att
urskilja dem, anser jag onödigt att
upptaga ifrågavarande namn. Endast några
få, som förekomma i folkspråket och som
bland de af Liljeblad och Wahlenberg
gifna kunna lättare urskiljas, äro här
nedan anförda.
Björnmossa, arterna af slägtet
Po-lytrichum Dill., som i folkspråket har
talrika benämningar. Särskildt
upptagen.
Bullmossa,Bullemossa (Liljeblad),
slägtet Splachnum L., i synnerhet S.
luteum och rubrum L., de vackraste
mossor i verlden. Wahlenberg
benämner denna mossa Parasoll- och
Solskärmsmossa.
Droppmossa,Tortula ruralis Ehrh.,
som växer på halmtak, hvilka efter
regn länge droppa af den i mossan
stannade fuktigheten.
Hvitmossa, särskildt upptagen.
Ljussläckaremossa (Wahlenberg),
slägtet Encalypta Schreb., lätt skildt
genom sin klocklika mössa.
Raggmossa, slägtet Racomitrium
Brid., arter af Grimmia Hedw., eller
mossor med hårspetsade blad.
Rödmossa = Hvitmossa. y
Snigelmossa, slägtet
Jungermafri-nia L.
. Sotmossa, slägtet.
Stjernmossa (Liljeblad), ‘ siägtet
Mniuvi L.
Svallmossa, Leucobryum glaucum
Hampe.
Trälmossa, åtskilliga mossor, mest
Hypna L. på magra ängar.
Viskmossa = Björnmossa, äfven
större arter af slägtet Dicranum Hedw.
Vispmossa, se särskildt.’
Väderleksmossa (Wahlenberg),
Funaria hygrometrica Hedw.
Väggmossa, de större arterna af
Hypnum L., såsom proliferum,
parie" 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
