Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316 H. F. FEILBERG
lefvande anhåriga«. — Lloyd 94: »en stånka med engla-ål stålles på
bordet får englarnes råkning«. — Djurklou Unnarbo 71: >Under julen
gåstade englarne huset och derfår skulle allt på båsta sått ordnas får
deras emottagande’... Mat skulle får deras råkning qvarlemnas på
»store bord« och sedan hvar och en druckit sitt lystmåte af julålet,
stankan fyllas och sta till farengledagen eller trettondagen. Detta 6l
kallades engladl eller englavin, och dermed bestråkos kreaturen och
bestånktes åkrarne. får at hindra onda makter att gåra dem skada«.
— Wigstrom FS. 131.482: »Det var fårr sed i Asarums socken att låta
julmaten sta kvar pa bordet julnatten. ty då komma de avlidna fa-
miljemedlemmarna och >då skola de också ha något gott«. — 190.5982:
»offer till de dåda forekomma i mer eller mindre fårklådda former.
Ett dylikt år att låta matbordet vara dukat julnatten, då husets av-
lidna slåktingar samlas dår och fira jul«.
S.8. Ericksons Sam).: >Julaftonen skall alltid kvarstå något af hvarje
rått. sedan man åtit. og stolarne hvarpå man setat aftorkas noga med
hvitt och rent linne, nyss innan man går att lågga sig. Om morgonen
efterser man medelst aftorkning med samma liune på stolarne, och
om då befinnas jord, sand eller smuts på någon stol. år tecken, att
någon af dens anhårige, som begagnat stolen och som fårut dåd år,
varit på besåk och att någon af dens slåkt, ell. personen sjålf i fråga,
blir kallad el. dåd inom årets lopp«. — På gården Rån, Bergh 1. 64. —
Frelserens Spor, Henriks. 10. — Storaker 56: Endnu (1881; er der
sikkerlig bygder i vort land. hvor man ikke alene efter gammel skik
lader julemaden og juleollet stå pa julebordet julenatten over, men
ogsa ved at kunne fortælle, at det efter gammel tale sker for draugenes
skyld. som da kommer hjem, nyder deraf i den hellige nat og meddeler
levningerne en forunderlig kraft mod alskens forgårelse. — Storakers
Saml. "38 ol, som juleaften levnes i krus, kaldes »drov-ol«, men »drøve«
er udtalen af »draug« (Sundal. Nordmåre). jfr. Aasen, i betydning af
dodning. genganger.
S.9. Gudbrandsdalen osv. — Storaker Saml. [37]. — Tusserne, jfr. også
Wille Opt. 183: »når man indkom [juleaften]. dækkede man bovdet,
satte maden derpå og to tændte lys, der med alt skulde stå natten
over, at de vandrende »Tusser« kunde have god forflegning. — »Tufte-
kall« Nisse; »Tussar« underjordiske el. vætter i almindelighed: >Troll«
trold, vætte; >Hulder« ellekone, bjærgnymfe; >Haugfolk«, underjordiske,
vætter i høje (Aasen. — Stabburet, se Storaker Saml. (10; Romsdal,
Gudbrandsdal. Strinden, N. Hordeland. Søndmore. — Rede leje til de
døde, Storak. 56. — Frelseren. Cav. W. II. xm.: >på jul-afton skulle
hågstolen och sångarne i stugan hbåddas med sångklåder hågt upp
emot taket. Detta var får frålsaren och ånglarne, som våntades till
julen. Under de tre fårsta julnåtterna låg husets folk således icke i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
