- Project Runeberg -  Kloka Maja och andra berättelser /
49

(1908) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

torftigt klädd karl, som lyfte på en skärmlös mössa och
såg på honom med ett par insjunkna, hungriga ögon.

»Jo, det kunne väl hitta på och hända det!» svarade
han tämligen tvekande, ty karlen såg just icke vidare
treflig ut vid första ögonkastet. »Jag var just inne på
kontore* för te höra mej om.»

»Ja, jag tyckte jag hörde di skratta åt herrn,»
återtog karlen. »Jag var ute i farstun, ska jag säga. In var
det inte värdt te gå, för inga betyg har jag och inte har
jag någe* te betala me* heller.»

»Jaså, inte det!» svarade Österberg betänksamt; »det
va* ledsamt, det!»

»Åja, inte ä* det så roligt, just!» fortfor karlen med
trött ton.

»Hvarför har han inga betyg då?» frågade Österberg,
sedan han funderat en stund.

»För att jag inte haft nå’n tjänst!» svarade karlen
som förut. »För resten kan herrn gärna säga du te mej,
för det ä* jag van ve’ se’n gammalt.»

»Och inte å’ jag just van ve te skällas för herre,»
upplyste honom Österberg buttert, »utan annars så heter
jag österberg och ä’ skärgårdsfiskare för resten.»

»Och bor väl långt ifrån stan då?» återtog karlen
med lifligare ton, i det han sakta följde efter Österberg,
som börjat aflägsna sig från porten.

»Håja, det ä* allt en bit!» fortfor Österberg och såg
på honom från sidan, sedan nu gaslyktorna börjat tändas.
Han märkte då att karlen såg bra och hygglig ut, fast
ansiktet var magert och utsvultet och kläderna fläckiga
och nötta. Haln såg ut att vara bortåt trettio år, så vida
inte det att han slitit ondt gjorde att han såg äldre ut,
och kroppen var reslig och starkt byggd, fastän han nu
gick litet lutad, om det var för att han var trött eller för
att han skulle höras bättre utaf Österberg, som var
betydligt mindre än han.

»Jaså, så han har inte haft nå’n tjänst förut, inte?»
frågade Österberg, sedan han betraktat honom först.
»Hvad har han då gjort?»

»Jag har suttit inne som försvarslös!» svarade karlen

4. — Fr. Hedberg, /.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:31:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhmaja/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free