- Project Runeberg -  Kloka Maja och andra berättelser /
140

(1908) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

man hvar man har, och han flyttar min själ inte längre
än mellan hemmet och klubben. Det förstås, att han är
inte så fin och så ung som den där sjöfågeln, men så har
han egen gård i stället och burskap, och...»

»Och grönt hår och ett par elaka pojkar!» bifogade
jag litet retligt, ty jag tyckte att min far var bra grym,
som nu kunde tala om sådant.

»Ja, det förstås, ni kvinnor ä’ er alltid lika, ni må
vara unga eller gamla!» brummade min far och gick in
till sig.

Och glad var jag att få vara ensam med min första
egentliga sorg, fast den inte var djupare än att hoppet
Visade mig ett leende framtidslif mellan tårarna. Och när
natten var förbi, smög jag mig ut och ner till hamnen.
Det blåste frisk vind inifrån land, och Gustaf vinkade gladt
och lifligt åt mig från den lilla kustfararens reling, medan
fartyget hastigt begaf sig af utåt bukten, där Östersjön
fräste Och glittrade, så att det snart stod som en tät mur
af skum mellan mig och min bortilande fästman, som jag
kanske aldrig mera skulle återse.

8.

Ett par kvällar därefter sutto vi åter vid det lilla
tebordet, och gumman skulle just på min begäran fortsätta
sin berättelse, när Augusta i full fart kom in ifrån köket.

»Frun!»

»Ja, hvad ä, det nu då!»

»Amerikanska prästen är här med bref ifrån fruns son!»

»Jaså, nå bed honom stiga in då, han skall väl inte
stå i farstun och predika heller!»

»Ha ha ha!»

»Gaffla inte nu, utan tänd på ljusena i salen och bed
honom stiga in. Och nu får ni ursäkta mig, mitt unga
herrskap, att jag går dit ut på en stund, ty fast inte
bref-bäraren är utaf det allra behagligaste slaget, så är likväl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:31:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhmaja/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free