Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och när ankaret gått, så gaf kapten oss både pengar och
traktermg, och Österman ville att vi tvärt skulle gå
ombord på en ålandsslup som var på utgående — men det
ville inte jag. Jag tyckte det, att hade jag nu en gång
kommit till stan, så ville jag också se mig omkring,
medan jag va* där. Och när Österman sa’ att vi promt skulle
ge oss åf, så blef jag arg och svarte att det angick
honom inte, för jag tyckte jag va’ så mycket karl, så jag
kunde sköta mig själf.»
»Och (oss tänkte du inte på, som satt hemma och
va’ proliga!» sade modern förebrående.
»Jo, visst tänkte jag på er; mein så tyckte jag det
Också, att när ni inte såg te’ båten och ni visste att det
blåste vind inåt, så kunde ni fäll begripa, att jag hade
följt med! Och så när vi kommo i land borta ve’
Skeppsbron, så träffa Österman på ett par lotsar från Husarö,
som han kände te’, och medan han pratade med dem,
så passa’ jag på och gaf mig åf ut på egen hand —
och ni ska inte tro, mor, att det var i någon ond
mening, utan jag tyckte bara det, att så gammal var
jag, så att jag inte behöfde gå och ledas i band som en
hundvalp.»
»Och så kom du ut på villovägar?» frågade modern
och väntade med bäfvande hjärta på svaret.
»Nej, det gjorde jag inte medsamma, inte! Utan
jag gick och såg på stan och de granna husena och
gatorna, men så hur det var, så tyckte jag, att jag behöfde
mig lite mat, och pengar hade jag ju och så gick jag in
på en källare eller någe’ tocke där på en lång, krokig
gata borta i sjäjlfva stan, där det bodde en hel mängd
med segelsöm ma re — och därinne träffade jag på några
sjömän, som gaf sig i språk med mig, och di bjöd på
konjak och öl, och så fick jag förstås lof att bjuda dom igen
och på det viset blef det i flera omgångar, och när jag
kände att jag börja’ bli yr i hufve, så ville jag stiga opp
och gå min väg — men då satte di te’ och skratta åt
mig, och somliga skällde på mig och kallade mig
morsgris och bondjanne, och då blef jag sint och ville smörja
opp dom, men så blef vi goda vänner igen, odh sen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
