Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nils Vilhelm Almlöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cesters i Schillers Maria Stuart, hvilket stycke den 2: dra Maj
1821 för första gången gick öfver den svenska scenen, med
fru Erikson som Maria Stuart.
Mer än tjugo år derefter såg jag honom spela denna roll
mot Emilie Högqvist; han var då lika ungdomlig, lika
bländande i sin uppenbarelse som den svage, vankelmodige,
smidige, älskvärde och trolöse hofmannen, stäld som han är mellan
tvenne drottningar, älskad af dem båda och bedragande båda,
begagnade sig af alla medel, till och med af lågheten, för att
bibehålla den mest flygtiga af all gunst, hofgunsten, och
slutligen sjunkande tillsammans med krossadt högmod och blödande
hjerta, när han hör bilan falla ned på den lättsinniga och
olyckliga Marias bländhvita hals, — och jag tror att i
utförandet af just denna roll stod Nils Vilhelm Almlöf på höjden
af sin konst som tragisk skådespelare, och i den glömmes han
icke så lätt af dem som haft den lyckan att se honom utföra
den. De få minuter som Leicester der, ett rof för förtviflan
och samvetskval, tillbringar i det rum som den dödsdömda
drottningen nyss lemnat och utanför hvilket hennes hufvud
faller, hans strid mellan kärlek och fåfänga, mellan maktbegär
och medlidande, hans för sent fattade beslut att våga allt för
att rädda den kvinna han älskar, — allt detta framstäldes af
den då i sin fulla styrka stående skådespelaren på ett utmärkt
sätt, och den som endast sett honom lägga i dagen den lugna
värdigheten eller den stilla resignationen hos de åldringar som
sedan kommo på hans lott att framställa, har svårt att tänka
sig den passion, den lössläppta lidelse, som i detta ögonblick
präglade hans spel.
När Nils Vilhelm Almlöf under året 1829, i fulla styrkan
af sin manliga högsommar, företog sin studieresa till Paris,
mottogs han der med en i hög grad smickrande uppmärksamhet,
och »den vackre svensken», som han allmänt kallades, var
3
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
