Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pierre och Fredrik Deland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på och beundra «ina ännu fasta och ostoppade vador, som
af-skyr alla dessa den nya tidens uppkomlingar, hvilka med hacka
och spade bana sig väg till rikedom och anseende, och som
slutligen måste svälja det bittra pillret att låta sin dotter giftas
med en ättling af denna föraktade hop, som man kallar folket
och dock är nog ädling att svälja det med kontenans; — eller
slutligen den gamle förolyckade skådespelaren, som med nästan
sublim oförskämdhet sätter alla intrigens trådar i rörelse för
att få sin dotter att debutera; denne drastiske, gamle,
äppel-kastade oförmåga, som aldrig varit aktör men som deremot är
en stor teaterkännare, och som under ett gnistrande fyrverkeri
af kvickhet, elakhet, hån, oemotståndlig fadersömhet och
galg-frestande kanaljerier, outtröttlig ifver och outplånlig prakthumor,
slutligen afgår med seger ur den skrattretande striden.
Det var äkta gallisk spiritualitet, som gnistrade ur Pierre
Delands bruna ögon, och som utstrålade från hela hans lifliga
figur, när han återgaf dessa sina trenne triumfroller. Publiken
kände dem i grund och botten sedan många år, den kunde de
mest målande replikerna utantill, den kände hvaije situation och
ändå voro de alltid lika nya ändå, framlockade alltid samma
hjertliga skratt, väckte ständigt samma odelade beundran.
Ett nytt och afgörande bevis på att det verkligt sköna och
sanna aldrig blir gammalt, hur nyhetsälskande än alla
tiders publik har varit, och vår icke minst är. Utom dessa tre
hufvudroller, dem man alltid anför då man talar om eller
tanker på Pierre Deland, utförde han många sådana, mer och
mindre värdefulla på sin plats i det spelade stycket, men alltid
helgjutet framgångna ur hans händer. Bland det stora
flertalet vill jag här endast nämna trenne, nämligen Lagmannen i
Hostrups »Äfventyr på en fotresa» Rosenmuller i det tyska
lustspelet »Rosenmiiller et Finke* samt chevalier de la
Roche-ferrier i »Ett parti piket.» Dessa tre figurer blefvo visserligen
icke hans »representatifva män», när det gälde att med ett urval
af roller beteckna hans konstnärliga betydelse; men säkert är,
att det sätt, hvarpå han återgaf dem skulle varit nog för att
skapa hvilken skådespelare som helst ett namn. Saken var
den att Pierre Deland hade det redan förut, och man tyckte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
