Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två fröknar - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Kors, det
tycker jag var snällt af flickan, jag,“ sade
herr Anderson lugnt,
“ocli mig ska’ hon
lå säga farbror åt
så mycket hon vill!“
“Anderson! jag förbehåller mig
..
“Tyst du, min gumma, jag förbehåller mig att du inte
bråkar i dag, utan i stället säger te åt Lina att
lion tar
opp en bntelj portvin, för i dag ska vi dricka vin vid
bordet, för jag har hållit tal och det har aldrig händ t mig förr.
Hvar ä’
Mina nånstans?“
“Hon är inne hos sig och profvar nya
silkcssammets-koftan.“
“Jaså, då går jag
in te henne medan du säger te om
portvinet och lagar att vi
iå midda’n i rappet, för jag ä’
hungrig som en varg! Det kostar på te hålla tal, ska
du veta!“
Och dermed gick herr Anderson med stolta steg in i
förmaket, för att derifrån bege sig
a! in i dotterns rum,
och frun såg efter honom storligen förvånad.
“Hvad i Herrans namn går åt Anderson?“ tänkte
hon för sig sjelf. “Han understår sig te svara mig? Han
har bestämdt
lått nan’ting i sig på
formidda’n! Nåja, i dag
bryr jag mig inte 0111’et, efter som han har hållit tal; —
men vänta han mig i morgon!“
Och dermed gick fru Anderson ut i köket der
I1011
snart höll ett förskräckligt väsen med pigor, pannor och
kastruller. Hon var visserligen icke fullt nöjd med sin
man,- men hon var icke heller så alldeles komplett
missnöjd, ty hon tänkte kanske som skalden säger: ‘det starka
är det sköna värdt“, utan att så noga göra reda för hvad
hon kände.
När herr Anderson kom till dörren af dotterns rum,
hörde han derinne ett friskt, klingande skratt, men, som
han tyckte icke af en, utan af tvenne personer. Han
stannade förvånad och hörde på den silfverklara klangen, men [-sedan-]
{+sedau+} han besinnat sig en stund, öppnade han dörren och
steg in.
Midt framför dörren stod fröken Minas toalettbord vid
fönstret och framför spegeln stod hans dotter i egen hög
person och profvade sin nya kofta, med de mest koketta
och barnsliga svängningar och vridningar på sin lilla,
knubbiga lekamen. Bakom henne såg herr Anderson ett annat
ungt fruntimmer, hufvudet högre än fröken Mina, och när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
