Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lillbo-Petter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ut lump, sopor och gödsel till egendomarne på öame, och
p& ingåendet förde sand till de många fyllningame i
huf-vudstadens hamnar. Skeppar Österman kunde inte lätt få
någon som seglade med sig, han hade redan till hälften
slagit och pinat ihjäl ett halft dussin pojkar, då Tjuflasse
tog tjenst hos honom och stannade längre än de andra.
Men saken var den, att redan andra resan de gjorde
tillsammans, hade de tagit sig hvar sitt dugtiga rus i
Vaxholm, och sedan hade de lagt i land borta vid Skägga och
arrangerat ett storartadt slagsmål, ur hvilket Tjuflasse gick
som obestridd segrare, i det han för ett par veckors tid
murade igen både mun och ögon på sin värde förman, som
efter denna grundliga traktering visade sin andre man en
osviklig vördnad och aktning, grundande sig på det
säkraste af allt här i verlden, när det gäller råa naturer,
nämligen styrkans rätt.
När Petter på eftermiddagen kom hem till Sjökrogen,
hade det der församlade sällskapet redan fått betydligt
med ånga upp, och när båtsmansenkan fick sigte på sin
son, var det med mer än vanlig glädje som hon
välkomnade honom.
“Nå si go dag, min gulle gosse !“ helsade hon honom;
“det var då förväl att du skutta hitöfver, för i dag ä’ di
rakt som di vore rasvilla, di välsignade karlame! Men
nu ska du ha dig en varm kopp kaffe med litet krångel i,
stackare, det kan du behöfva! Hur står det te’ hos
nämndemans, och ä’ de’ raska allihopa, och gullgrisen, tösa med?
Men kors för allingen! hvad du ser förkyttrad ut, min
gulle gosse? Hvad ä’ det med dig?“
Och medan Petter drack sitt kaffe med ty åtföljande
‘skeppargrädde* och temligen enstafvigt besvarade modems
frågor, växte oväsendet allt mera i den lilla stugan.
Kort-lappame hade nu kommit fram, och, som vanligt, skämde
de icke bort saken för bränvinet, utan tvärtom. Inom kort
var Tjuflasse i lufven på en af skepparne, som han
beskylde för att ha’ spelat falskt, ehuru den anfallne påstod
att det just var Lasse sjelf som försökt sig på det
knepet, fastän han, när han blef upptäckt, påstod att det var
motparten. Andra lade sig emellan och det höll på att
uppstå ett allmänt slagsmål, då lyckligtvis Spel-Janne, som
vid sitt bord bjudit Petter på traktering, fick det ljusa
infallet att spela opp en polska, och det stillade grälet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
