Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på leken. Det är sant att han tyckte om Lina; men lika
litet som någon annan karl kunde han nu rätt förlåta
henne att hon varit svag, om det också varit af kärlek
till honom sjelf; ty naturligtvis glömde han att han sjelf
varit orsaken till hennes fall. Men Johan Bolander var en
gosse med hjértat på rätta stället, och när den första
oangenäma öfverraskningen var förbi, så slöt han den gråtande
flickan i sina armar, bad henne torka bort sina tårar och
sade att i så fall skulle han också säga upp sin tjenst, taga
sig något arbete i stället, och så skulle de gifta sig så
fort de kunde.
“Men vi ha’ ju ingenting’/* klagade Lina snyftande,
i det hon klängde sig fast vid honom, “hur ska* vi då
kunna gifta oss! Är det inte bara att störta sig i
fattigdom och elände och gå raka vägen till förderfvet !“
“Ja det borde vi ha’ tänkt på förr,“ sade Johan litet
bittert, “nu är det för sent! Yi få arbeta så mycket mera,
och jag vill inte att du skall behöfva lida smälek för min
skull, och inte barnkräket heller/4
I början af Maj gingo de också helt tyst och stilla
till presten och läto viga sig, och nu var det Johan som
iick taga i och arbeta för båda, ty Lina kunde inte
särdeles mycket uträtta under det tillstånd hvari hon råkat.
Vin-dragareförhoppningarne hade visserligen slagit fel, ty i det
skrået är man en god del aristokratisk af sig, och de gamla,
axelbreda jättarne nere vid skeppsbrogränderna tyckte att
den der ungtuppen gerna kunde vänta litet, innan han blef
upptagen i ett så godt yrke som deras. Dessutom låg
giftermålet honom i fatet. En af de äldste af
vindragar-embetet tyckte nemligen att han först borde skaffat sig
något rigtigt att lefva af, innan han gått åstad och tagit
sig en hustru att föda.
“Jaja, men han var ju tvungen att gifta sig med
henne, förstår Petterson,“ sade en af de yngre, som ännu
inte glömt att han varit ung sjelf, “och att han gjorde det,
bevisar att han är en hederlig och bra karl, tycker jag.“
“Han skulle aldrig ha styrt till så att han blef tvun-
gen !“ förklarade Petterson myndigt, “och tocke der
maskopi brukar bara bli elände af! Och det säger jag, så
länge jag håller näsan i vädret, så far ni inte ta’ in något
patrask i vindragarlaget!“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
