Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. KSLAT 1921 - 6. Urtica dioica, brännässla. Fam. Scabridae
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
486 LANDTBITUKS-AKADEMIENS.HANDI-INGAROcHTIDSKRTFT,Ig2O.
med fullständigt saknas å någon del av omkretsen. Av erfarenhet vet
man, att nässelstjälk lämnar en färdigberedd mängd av spinnbara, goda
tågor av 10-12 0ro. Enligt uppgifter från tyska fabriker blir utbytet
blott 8 070 av den lufttorra stjälkens vikt vid behandling enligt en tysk
metod, som antagligen är rent kemisk och grundad pil cottonisering, ge-
nom vilken procedur (helt enkelt bestående i kokning med natronlut
vid övertryck) fibrerua fullståndigt isoleras utan att bilda sammansatta
tågor, sålunda bildande en bomullsliknande massa. Härvid erhållas
dock förutom längre ä\’en en mångd korta fibrer (under 10 mm.), vilka
bortgå som avfall men kunna tillgodogöras genom frånsilning samt an-
r,ändas inom papperstekniken.
Bastcellerna, som ej visa någon träreaktion, omgiva den vedartade-
stjålken runt om i ett tunnt lager, som lätt kan frånskiljas fcir hand,
Fig. 3, Enkel nässelfiber; a förtjockning av cellväggen, b utsvällning, c rundacl spets,
d kluven spets, e tvärsnitt.
rnen som mera fullståndigt befrias från träet genom rötning eller kok-
ning med lut. De enkla fibrerna äro betydligt grövre än hos lin, hava
oregelbundet tvärsnitt (e, fig. 3) av långstr-äckt form med utsprång samt
stundom med tandad lumen. Cellväggarna äro tunna, av växlande tjock-
lek (a) stundom visande utsvällningar (b). Tvärsnittets dimensioner växla
mycket, från O,oa\0,0rb mm. till O,os{0,025 mm. Fibrerna ligga ej såsorn
hos lin tätt lagrade intill varandra utan tämligen glest med rätt stora
mellanlum, isynnerhet i äldre lager. Fiberlängden växlar från 5 till 60
mm., i medeltal 25 ä 30 mm., och ytan synes i längdriktningen strim-
mig, beroende på ojämnheten hos cellväggarna. Cellen är bandformig
med rundade, mera sällan gaffelformiga spetsar (c, d). Nässelfiberns
mest betecknande egenskap är dess styrka, som växlar från 25 till 50
kg. pr k\’.-mm., i medeltal 40 eller samma som hos bästa lin. Den äger
därjämte stor smidighet, mjukhet och en glans, liknande linets. Enligt
undersökning av HBnzlBr,o innehåller nässlan i lufttorrt tillstånd 11,20
0/o vatten, l4,zr ofo askämnen, 17,sr olo råa tåqor, 12,ae 070 protein, 9,oo
"hil
h[i
I lrill
#
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
