Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. KSLAT 1921 - 7. Linum usitatissimum, lin. Fam. Gruinales - Framställning av sammansatta tågor och isolerade fibrer (kottonisering)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INIIEMSKA [’IB!]RYÄXTER.
skarpt hos våvnaden och i all synnerhet efter dennas kallandrering
(mangiing). Emellertid tillkommer här en särskild omständighet, som
talar emot kottonisering, nämligen fibrernas olika inbördes storlek, i det
att de isolerade lincellernas längd växlar högst avsevärt, från 5 ända till
60 ä 70 mm. med alla möjliga mellanliggande storlekar, såsom förhållandet
ju måste vara, dh dessa fibrer vid skörden ännu äro stadda i tillväxt. Å
andra sidan äro bomullscellerna i det närmaste lika långa, i det att de
korta bottenhåren från fröna så gott som fullständigt försvinna i rens- och
liardmaskinerna. För erhållande av synnerligen jämnt och fint bomulls-
g;trn bortkammas de kortare, till antalet mera fåtaliga fibrerna före
spinningen, varvid de återstående fibrerna bliva praktiskt taget lika
Iånga. En såclan kamningsprocedur kan dock ej användas vid spinning
av kottoniserat lin av oyan antytt skäl, och följden härav är den, att man
av detta senare material ej kan spinna ett så jämnt eller fint garn som aY
bomull och ej ens så fint garn som av lintågor. Ytterligare en omständig-
het tillkommer, som talar för den uuvarande spinningsmetoden, nåmligen
den, att ett garn, spunnet av långa tågor blir starkare än ett garn, spun’
rret ,av korta, isolerade fibrer i följd av friktionens inflytande, samt att
rnan åv mycket fina tågor kan spinna ett våsentligt finare garn än av
korta, om än aldrig så fina fibrer, såsom bomull m. m. Exempelvis kan
av fina lintågor spinna’s ett garn av ända till N:o 1500 eng. numr., motsva’
rande N:o 907 metr (d. v. s.907 m. pr gr.), representerande finaste belgi’
ska, handspunna garn till trådspetsar av högsta kvalitet. n’in’äste bomulls-
garn i handeln ,har N:o 300, eng. numr., motsvarande N:o 840 eng. numr.,
hos linet. Dock hava av bomull spunnits ända till N:o 5 ä 700, sås’om
konstprodukter.
-
I detta sammanhang kan nämnas, att i norra tr’rankrike
spunnits lingarn, av vilket 1 kg. haft en längd av 177,5 geogr’ mil eller
motsyarande li:o 2180 eng. numr. Då man vet (se nedan), ett den enkla
lincellen väger c:a 0,0002 gram pr meter skulle alltså detta garn i medel-
ral naya blott 5 enkla celler i tvärsnitt. Detta garn såldes i Paris år
1823 för 3000 fr. pr kg. Sådant garn har givetvis blott kuriositetsintresse
(Ka,rmnrsch,, sitt. 1161). l’inaste garn, splrnnet i Norrland under pre-
mieringstiden yar N:o 300 (c:a 180 m. pr gram).
Det torde sålunda framgå, att det varken ur ekonomisk eller teknisk
synpunkt vore fördelaktigare att före spinningen bereda linet till full-
siändig fiberisolering, snarare tvärtom.
Reclan för 20 år sedan hade förf. tillfälle att inför Ttgl. Landtbruks-
akademien* redogöra för en del försök, som efter företagna statsunder-
stödda studieresor i utlandet av ingenjören E. Schensora den tiden utför-
des vid. Arbrå i FläIsingland i åndamål att finspinna garn av kottoniserad
linfiber. Metoden gick i huvudsak ut på att utav vanligt vattenrött lin
399
* Linneindustriens utveckling i vårt land. f,. Ak:ns tidskrift 1898 sid’ 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
