Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. KSLAT 1921 - 7. Linum usitatissimum, lin. Fam. Gruinales - Framställning av sammansatta tågor och isolerade fibrer (kottonisering)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INHEMSKA F’IBERVÅXTER.
event. efter föregående rötning, men för de senare grövre varorna genom
rötning på vanligt sätt. I fråga om de allra högsta kvaliteterna av lingarn,
nåmligen till tråcl, (sytråd, spetstråd, m.m.) måste man dock stålla sig
tveksam. Elos dessa varor spelar garnets jämnhet lika stor roll som fin-
leken, och då erfarenheten pekar i den riktningen, att man av isolerade,
lcorta fibrer ej kan spinna så fint garn eller så höga nummer som av fina,
,:j ailt för långa tågor, torde den vanliga tillverkningsmetoden vara fördel-
aktigast för desamma.
Av det ovan anförda torde man kunna påstå, att den hår framställda
frågan, huruvida vår tids metod att röta, bereda och spinna lin under alla
förhållanden kan anses yara rationell, ingalunda obetingat kan besvaras
jakande. Tvärtom kan man ställa sig mycket tveksam inför frågan. I
den mån intresset för detta textilämne ökas och dess odling inom landet
tillväxer, torde det bliva nödvåndigt att på allvar taga itu med frågan,’
vilket blott kan göras genom anstållande av systematiskt ord.nade bered:
ringsförsök i samband med spinning.
Ilelt olika stäIler sig givetvis frågan, huruvida avfallsfiber, såsom blå-
Dor m. m., eller ett mindrer’årdigt fibermaterial i allmänhet, bör kottoni’
seras före spinning. Enär dylikt material i följd av sin jämförelsevis
ringa längd vanligen bearbetas tiil garn på samma sätt s.om bomull,
d. v. s. kardas, sträckes och förspinnes, torde ur spinnteknisk synpunkt
irnappast någon befogad anmärkning mot kottonisering av sådant material
kunna framställas. Men helt säkert skulle det ekonomiska utbytet bliva
dåligt. Visserligen föifäktas från visst hå11") den åsikten, att mindre-
r’ärdiga bastfiberrnaterial lämpligen kunna och böra kottoniseras före
spinning. De under kriget vunna erfarenheterna i Tyskland från nässel-
fiberns kottonisering hava dock ej styrkt denna åsikt
-
eniigt min upp-
fattning snarare tvärtom. Metoden är alltför dyrbar, vartill kommer, att
blott jämförelsevis groya nummer kunna av sålunda behandlad fiber spin-
nas. De i Tyskland under krigstiden anställda spinnförsöken på sel-
faktor (Wei,se & I{eumctnta, Sommerfeid, Leipziger Kammgarnspinnerei
m. fl.), såväl av kottoniserade lin- och hampblånor enbart (finaste garn N:r
8. metr.) som mecl tillsats av ull, bevisade bTott möjligheten att spinna
ett jämförelsevis gott garn av dessa råmaterial, uren resultaten åro av
järnförelsevis ringa praktisk betydelse. För övrigt tillverkade man denna
tid goda värrnader av kottoniserat lin, sås.om skjortlärft, parkum, slåt och
ruggad, handduksdrä11, tältduk, molton m. fl. över huvud taget visacle för-
söken, att av kottoniserade linblånor kunde, efter behandling i kammaski,n,
spinnas garn upp ti1l N:r 30-40, eng., utan kamning dock knappt finare
ån N:r 16-18 eng. Styrkan hos .garn, spunnet av kammat, långfibrigt,
40t
l
4c
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
