Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öppnade dörren och Magnus frågade om
Stockman träffades.
Joho, det gjorde han, men han var så rysligt
upptagen av sitt arbete, att besöket måste bliva
kortvarigt.
Så släpptes Magnus in och efter ett
ögonblick stod han inför landets mest skamfilade och
förhånade man. Magnus hade efter tidningarnas
beskrivningar tänkt sig honom som en råbarkad
grobian, en med drängfasoner, som svor och
gormade över allt och alla. I stället frapperades
han från första ögonblicket av hans livliga gester,
hans överdrivna artighet och hans nästan
kvinnliga sätt att uppträda.
Magnus fick sätta sig ned och uträttade
sitt ärende, genom att förläget ur rockfickan
taga fram en av sina förhånade dikter.
Stockman tog emot den, och medan han
läste igenom den, tog Magnus de böcker och
bokhyllor i betraktande som uppfyllde väggarna
från golv till tak. Så mycket böcker hade han
aldrig trott, att en författare skulle behöva, och
kunde inte heller förstå, att det var nödvändigt
att läsa så mycket, för att kunna bliva någonting.
Om så vore, skulle han aldrig kunna bliva det
han drömde om. Men han hade ju tiden för
sig, och då vore det kanhända inte så omöjligt,
att icke även han en gång skulle bli lycklig nog
att få läsa och studera sådana massor i tryck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
