Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sitt arbete så att han fick det kasserat, och
det gjorde att han fick mindre förtjänst vid
veckans slut.
Han ville ha mer betalt, men det fick han
icke.
– Då Magnus lärt sig arbeta ordentligt,
fick han till svar av verkmästaren.
– Då slutar jag, hotade han.
– Gör som Magnus vill, svarade denne
lugnt och godmodigt, här finns gott om andra
i stället.
Och Magnus stannade, fast han var
ursinnig och arg både på sig själv och
verkmästaren.
Om kvällarna gick han i Folkets Hus och
träffade sina nya vänner.
Där fick hans missnöje ny näring, och
varje ord, varje sats han hörde gömde han
med begärlighet och smälte om det efter sitt
sinne. Ont och gott tog han emot och sväljde
det utan urskillning. Unga pojkar som gått i
skola hos Stockman blevo hans läromästare.
Stockmans tankar och Stockmans idéer fick han
till livs genom deras mun. De hade själva icke
kunnat smälta allt som de hade hört, men de
kände sig ändock mogna nog att gå ut som
agitatorer för den nya läran.
– Varför ska vi med vårt arbete
understödja klassamhället, menade en som knappast
var sexton år och som visst aldrig arbetat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
