Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle vara uppfylld af ynglande krokodiler, bestämde jag
mig att företaga en jakttur dit.
Utrustad med proviant, bössa och revolver begaf jag
mig af en morgon kl. 4 och blef af mina två indianer rodd
uppför floden mot strömmen. Det var en kolmörk natt,
himlen var mulen och det småregnade. Då och då sken
månen fram och kastade jättestora, underligt formade
skug-gor af urskogen ut öfver floden. Det var en riktigt hemsk
färd. Utom moskiternas surrande hördes intet annat ljud
än de små paddelårornas regelmässiga plask i vattnet. Då
och da växlade de två indianerna några ord på sitt för mig
obegripliga språk. Eljest blef intet sagdt. Kanoten gled
längs efter strandbanken i trädens djupa skugga, på många
ställen räckte de väldiga grenarna ut öfver kanoten. Jag
spände omedvetet hanen på min bössa för att vara färdig
att taga emot någon mötande fiende.
En gång utstötte den främste mannen i kanoten ett
skarpt »Aii!» och styrde med ett raskt årtag den lätta
båten ut i strömmen. Ett plaskande hördes inne vid land,
och så var allt åter tyst. Det hade troligen varit en
krokodil, som plumsade ned i vattnet.
Regnet upphörde slutligen, men jag var genomvåt och
kände frossbrytningar. Plötsligt märkte jag liksom en
gryende ljusning på de öfversta trädtopparna, den blef allt
klarare, och i ett nu lyste skogen i eldröda flammor: stranden,
vattnet i floden, träd och grenar, kanoten själf och
indianerna i den — allt färgades eldrödt; men blott ett
ögonblick varade denna sällsamma belysning; i nästa minut var
det dag, allt var ljust och klart, fåglarna började kvittra,
moskiterna voro som bortblåsta.
Oemotståndligt framträdde för mitt minne bibelns
framställning af skapelsen, då Herren sade: Varde ljus och det
vardt ljus. Det gick verkligen som genom ett under. I
två timmar hade jag suttit i kanoten och stirrat ut i
mörkret, ansträngt mina ögon till det yttersta för att
genomtränga den omgifvande kolmörka natten utan att kunna se
hundra alnar framför kanoten, och så med ens blef det dag,
ljust, varmt och leende.
Vi gjorde fast kanoten vid en gren och togo oss en liten
hvila. Sedan vi ätit, togo indianerna i med ny kraft, så
Fe hr, Geografiska skildringar. IV. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
