Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ekonomisk hembygdsforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180 Det ekonomiska tidevarvet.
Under sin vistelse i Stockholm återupptog han även
sitt ekonomiska författarskap genom att svara på den av
vetenskapsakademin 1761 uppgivna frågan „Om orsakerna
till Mossa på ängar, samt vilket sätt är det bästa och minst
kostsamma att förekomma och utrota densamma?11
Priset
tillföll väl icke Stenius, utan hans son, och man återfinner
ej heller hans svar bland de sex, som av akademin be-
fordrades till trycket.
Stenius’ svar, som var det vidlyftigaste av alla, handlade
förnämligast om sättet att uppodla mossar eller kärr och rörde
sig sålunda utanför det egentliga ämnet. Först i tredje stycket
uttalade han sig utförligt, hur mossa skulle fördrivas från
ängar.
Enligt akademins åsikt visade han sig äga berömlig insikt och
erfarenhet i lantbruket, och hans
avhandling skulle därför väl
förtjänat ett rum bland de tryckta svaren, ifall det icke alltför
mycket hade pläderat för eldens bruk vid uppodlingar.
Stenius’ vidtog emellertid själv anstalt om sin tävlings-
skrifts tryckning, vilken utkom 1762 och innehöll en sam-
manfattning av hans åsikter på det odlingsområde, där han
själv gått i spetsen som en segerrik nydanare.
Sonen Jakob Stenius d. y.
!
) tillhör ännu mer än
fadern den naturvetenskapligt-ekonomiska riktningen och
hade fått sina ekonomiska grunder vid akademierna i
Uppsala och Åbo.
Sina akademiska studier begynte Stenius i Uppsala, där
han vistades i flere år. Under den berömde kemisten J. G.
Wallerius’
ledning utgav han här en avhandling „de principiis
vegetationis“ (1751), vilken sysselsätter sig med den då alldeles
moderna frågan om växternas
näring och sålunda kan räknas
till den av preses inaugurerade agrikulturkemiska vetenskapen.
Efter fortsatta studier i Uppsala återkom han till Åbo aka-
demi i oktober 1754 och avlade här följande år kandidatexamen.
1757
utgav han för graden under Kalms presidium en avhand-
’) Född 1732, student i Åbo 1748, i Uppsala s. å., fil. kand. i
Åbo 1755, docent i mekanik och hydraulik 1760, prästvigd 1767, kyrko-
herde i Pielisjärvi 1768, död 1809.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
