Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Naturvetenskapliga forskningsfärder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pehr Forskål. 257
i det godas tjänst. Det är upplysningsfilosofins sedlighets-
ideal han härutinnan åter giver uttryck åt, men han för-
nekade den för tiden så allmänna åskådningen, att nyttan
vore den egentliga grunden till all rätt.
Å andra sidan förkastade Forskål även den teologiska
uppfattningen, att Guds vilja vore det rättas egentliga källa.
Han anslöt sig i stället till en mening, som längre fram
formulerades av Kant, att det rättas begrepp ej kunde här-
ledas vare sig ur Guds vilja eller nyttighetsprincipen, ej
heller ur någondera av de wolffska fundamentsatserna,
utan var ett lika ursprungligt begrepp, som icke kunde
betvivlas eller härledas ur något annat.
Ehuru Forskål sålunda räknade det rätta bland de ursprung-
liga och eviga begreppen, sökte han på ett enkelt, naturligt och
lättfattligt sätt förklara rättsbegreppens uppkomst. Det rätta var
det, som överensstämde med våra och andras rättigheter, det
orätta vad som stred emot andras rätt. Det rättas källor voro
trenne: välgärningar, fördrag och oberoende. Välgärningar grun-
dade rätt till tacksamhet från deras sida, som mottagit sådana.
Härur härleddes Guds rätt till tacksamhet av de skapade varel-
serna, föräldrarnas i förhållande till barnen o. s. v. Genom fördrag
kunde man bortgiva någon del av sina rättigheter åt en annan.
Härpå vilade exempelvis de styrandes samt säljares och köpares
rätt. Slutligen följde av oberoendet vår rätt att försvara våra för-
delar gentemot dem, av vilka de icke berodde. Härifrån härledde
sig eganderätten.
Rättigheter betingade motsvarande skyldigheter. Forskål
betonade som berömvärt att göra väl åt andra, han påpekade
plikterna mot Gud och nästan och fastställde som summan av
all rätt, att envar skulle leva i överensstämmelse med andras rätt.
Giv var och en sitt och förorätta ingen, voro för honom den
naturliga rättens grundprinciper.
Det var en rättsfilosofi av den humanaste art, som
avsåg allas väl och som uppställde godhet, frivillig över-
enskommelse och frihet som samhällets fasta grundvalar.
Forskål hade härigenom givit uttryck åt sin tids vackraste
idéer samt uppställt rättsfilosofiska principer, som vilade på
naturlig grund och genom sin enkelhet kunde förstås och
senteras av alla. Flere av Forskåls satser blevo sedermera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
