Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Ekonomins inverkan på övriga vetenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290 Det ekonomiska tidevarvet.
giska censur och indrogs *). Det var särskilt tvenne moment
i den för tiden moderna psykologin, som väckte den största
uppmärksamhet, läran om själens frihet och om dess odöd-
lighet. Enbart den sistnämnda frågan föranledde tvenne
undersökningar, den ena uttryckligen riktad som ett försvar
gentemot de irreligiösa läror, vilka förnekade själens odöd-
lighet *
2
).
Icke dess mindre var det den naturliga teologin, som
av Mestertons lärjungar hade tillvunnit sig det största in-
tresset. Då de för det mesta förberedde sig att bliva
präster, är det ej att undra på, att så många av dem i sina
akademiska studier intresserade sig för denna för tiden
modernaste teologi. Man hade dessutom i särskilda arbe-
ten sökt visa den naturliga teologins nödvändighet för
präster, och även Mesterton hade redan kort efter sitt till-
träde till den filosofiska professuren under ett helt läseår
föreläst om den mångfaldiga nytta, som kännedomen om
den naturliga teologin medförde för teologer. I sitt ovan-
nämnda kompendium hade han som sagt uppdragit kon-
turerna av denna lära, och hans lärjungar utfyllde desamma
genom specialstudier på detta område.
Det var som bekant Guds tillvaro och attributer, som
utgjorde huvudföremålen för de naturteologiska betraktel-
serna. Man sökte i naturens verk de mångfaldigaste och
mest talande bevis för Guds existens.
I en särskild avhandling behandlades metoden att ur na-
turens ordning bevisa Guds existens 3
). Och metoden följdes
även av Mestertons
lärjungar, av vilka en bland annat sökte be-
visen för Guds existens i
djurens mångfald och olikhet
4
).
Men det var icke blott i naturens utan även i förnuftets
ljus man skådade de religiösa tingen, varför också en akademisk
x
) Jfr mitt anf. arb. s. 75.
2
) De animae immortalitate av Abr. Falander (1751). Dissert.
immortalitatem animae contra irreligionarios apodictice demonstratam
sistens av Henr. Calonius (1760).
3
) De methodo existentiam dei ex ordine naturse demonstrandi
av Petr. Enblom (1752).
4
) De diversitate animalium existentiam divinam adstruente av
Laur. Leiman (1760).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
