Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teologin och religionslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEZELISKA BIBELVÄRKET.
27
hade äfven församlingsmedlemmarne, på hvilka ortodoxin öf-
vat ett olidligt tryck, återvunnit något af sin andliga frihet.
De trånga kyrkliga polisförbuden kvarstodo väl fortfarande,
ja fingo till och ined genom det i frihetstidens början utfär-
dade konventikelplakatet tillskott af nya restriktioner, men
oaktadt alla kyrkans försök att upprätthålla desamma och
trots särskilda trakasserier förblefvo de dock för det mesta en
död bokstaf. Församlingsmedlemmarne hade lärt sig atti and-
liga ting lita på sig själfva, och de vågade nu uppträda mot
kyrkans själftagna förmynderskap. Den ortodoxa kyrkans
ensidiga dogmkristendom hade ej häller någonsin förmått tala
till folkets hjärtan. Man har med rätta framhållit att samma
tid, som med så stolt förhäfvelse framhöll att alla tänkte lika
i gudomliga ting, nödgades utfärda påbud om att kyrkobetjä-
ningen med långa stafvar skulle knacka församlingsmedlem-
marne i hufvudet, då de som oftast föllo i sömn under de
torra och långa, dogmatiskt-polemiska och andefattiga predik-
ningarna! Men när en ny tid möjliggjorde för församlings-
medlemmarne själfva att få hafva en egen mening i religiösa
frågor, trängde den religiösa andan djupare ned till folkets le-
der och i folkets hjärtan. Man fick bevittna rikare andliga
väckelser och en sannare kristendom. Det lades större vikt
på den religiösa uppbyggelsen än på bokstafstron, och slutli-
gen gjorde denna fromma riktning alt större eröfringar inom
själfva prästernas leder, om också kyrkans ledande män kvar-
stodo på den ortodoxa afvisande och ofördragsamma stånd-
punkten.
I frihetstidens början, innan ortodoxin ännu hade begynt
sin själfbevarelsekamp, återupptogs det länge afbrutna arbetet
på utgifvandet af det stora gezeliska bibelvärket.
Stora ofreden hade vållat afbräck äfven i tryckningen af
detta väldiga arbete, det betydelsefullaste och längst bestån-
dande af alla de storvärk på den kyrkliga litteraturens om-
råde, som hade uppstått under den karolinska tiden, denna teo-
logins glansperiod i vårt land. Det är också ett värk, hvarpå
den längsta tid och de grundligaste förarbeten hade nedlagts.
Två af den finska kyrkans minnesvärdaste biskopar, de båda
Gezelierna, hade ägnat ett helt lifs möda åt detsamma, men
ingendera fick skåda dess slutliga fullbordan. Arbetet på-
börjades år 1674, dess sista del utkom år 1728, således en till-
komsthistoria af mer än ett halft sekel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>