Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - I. Filosofin och uppfostringslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN WOLFFSKA FILOSOFINS GENOMBROTT.
61
tradesvis tog, i sin tjänst och som mest fick lida af denna be-
roende ställning. Den nedsjönk alt mera till rang och värdig-
het endast af en teologins hjälpvetenskap. Latinstudiets främ-
sta mål blef att möjliggöra inhämtandet af tidens teologiska
vetande och bildning, och de s. k. heliga språken (linguae sac-
rae) lästes och studerades förnämligast för befordrande af den
ortodoxa exegetiken.
Den klassiska sprakvetenskapens slafviska beroende af den
lutherska ortodoxin delades äfven af filosofin, hvars roll af
teologins ödmjuka tjänarinna vi redan inhämtat ur den före-
gående inledande öfversikten. Filosofins uppgift blef i främ-
sta rummet att grundlägga en protestantisk skolastik på grund-
valen af den medeltida, hvars lärda formalism och spetsfun-
diga distinktioner den ocksa fran första början tillegnade sig.
Den fördjupade sig alt mera i logiska abstraktioner och meta-
fysiska hårklyfverier och förvandlades slutligen till ett tomt
schema utan innehåll, ett hårdt och ogenomträngligt skal utan
någon inre kärna. Åt ortodoxin var den en nyttig medhjäl-
pare vid affattandet af det ortodoxa systemet, och därför mot-
arbetades konsekvent alla försök till frigörelse från det skolas-
tiska tanketvånget och den metafysiska abstraktionens bojor.
Först när ortodoxin begynte förlora sin maktställning, när
den invecklades i en vidtutseende strid, som gälde själfva det
ofelbara dogmatiska systemet, när en ny tid med en friare syn
på tingen inbröt, först då kunde äfven vetenskaperna begynna
afskudda sig det teologiska oket. I vårt land var det under
den period vi här afhandla som vetenskapernas frigörelse ägde
rum. Till den religiösa känslans uppresning mot ortodoxins
tryck, som skedde genom pietismen, kom nu äfven tankens
revolt mot det så länge mot densamma öfvade tvånget. Tan-
ken ville äfven gå sina egna fria banor inom forskningens
värld, och när på kyrkans eget område en bresch hade öpp-
nats i teologins fasta borg, tog tanken mod till sig, begynte
småningom lossa på de tryckande träldomsbanden och i kän-
slan af sin nyvunna frihet bryta sig en egen väg. Till en
början skedde det dock icke med den första vårflodens alt
nedbrytande styrka. Det var en revolution i andens värld,
som försiggick i all stillhet, omärkligt, så att ortodoxin, upp-
tagen som den var af inre strider, knapt varsnade hvad som
försiggick och huru dess tron blef alt mera underminerad.
På filosofins område kom väckelsen, som af det ofvan-
stående redan är kändt, från wolffska skolan, hvilken genom sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
