Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - I. Filosofin och uppfostringslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 FILOSOFIN OCH UPPFOSTRINGSLITTERATUREN.
exakta metod och populära framställning länge behärskade den
allmänna meningen i tankens värld. Wolffska skolan hade
x som bekant en högra och en vänstra flygel, och det var till en
början den förra, hvilken icke ville uppträda fientligt mot den
uppenbarade religionen, utan endast förbehöll förnuftet rätt att
operera på egen hand, som vann insteg bland den filosofiska
lärdomens män i norden och äfven vid akademin i Äbo.
Filosofin var på sätt och vis representerad genom tvänne
lärostolar i den filosofiska fakulteten vid Åbo akademi. Eti-
ken var förenad med professionen i politik och historia,
medan den egentliga lärostolen i ämnet omfattade logik
och metafysik, den skolastiska filosofins båda hufvudäm-
nen. Den första innehafvaren af denna profession efter stora
ofreden var Johan Haartman 1, som tidigare hade gjort sig be-
märkt på skolans område, men efter fredsslutet fästes vid uni-
versitetet som professor i filosofi och höll sitt introduktions-
tal under själfva invigningshögtidligheterna. Han hade af
konsistorium rekommenderats på grund af sin berömda skick-
lighet och särdeles habilitet till den ifrågavarande professio-
nen.2 På hvad sätt han ådagalagt dessa berömliga egenska-
per, vet man icke, ty han hade då endast utgifvit ett obetyd-
ligt specimen för magistergraden och framträdde ej häller se-
dermera som filosofisk skriftställare. Som elev af skalden Tor-
sten Rudeen synes Haartman företrädesvis ha intresserat sig
för litteraturhistoriska forskningar, och det är kändt att det
var på grundvalen af Haartmans och kyrkoherden G. Salo-
nius’ samlingar den bekante A. A. Stjernman utarbetade sitt
bibliografiska värk »Aboa literata» 1719. Som professor sy-
nes Haartman varit upptagen af mångfaldiga olika göromål.
Han var en intresserad ledamot i det akademiska konsisto-
riet, i hvars förhandlingar han tog en liflig del och där han
på grund af sitt något stridslystna lynne icke sällan råkade i
konflikter. 3 Redan från 1726 var han medlem af domkapitlet.
1 Född i Uskela 1682. Student 1699, magister 1707 och s. å. kol-
lega i Åbo skola. Konrektor vid Raumo skola 1712. Under stora ofre-
den i Stockholm. Lektor i Åbo skola 1721. Professor i logik och me-
tafysik 1722. Teologie professor 1735. Död 1737.
2 Cons. Prot. 10/10 1722.
3 Professor Thorwöste skref en gång till »cancelleren», att Haart-
man var »en orolig man», och Daniel Juslenius kallar honom »den all
roos och rätts förstöraren Haartman». Jfr Gunnar Palander, Daniel Jusle-
niuksen Johannes Gezelius nuoremmalle kirjoittamia kirjeitä, Hist. Ar-
kisto, XVIII, s. 239.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
