Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - I. Filosofin och uppfostringslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN HAARTMAN.
63
Som akademisk lärare visade han sig vara en af högskolans
mera nitiska på sin tid och samlade omkring sig en skara af
intresserade lärjungar, hvarom de talrika afhandlingar, som ven-
tilerades under hans presidium, vittna. Såväl dessa disputa-
tioner som äfven Haartmans föreläsningar, så vidt man kän-
ner ämnena för desamma, tyckas utvisa att de filosofiska stu-
dierna redan under denna professors ledning voro stadda i öf-
vergång från det gamla skolastiska systemet till den nyare fi-
losofins läror. Så upptog Haartman redan 1726 på sitt före-
läsningsprogram s. k. naturlig teologi, en utgrening af den
wolffska filosofin, till hvilken vi längre fram återkomma. I
de filosofiska disputationerna af Haartmans lärjungar är den
skolastiska metoden merendels öfvergifven, ehuru enstaka re-
miniscenser af densamma ännu kvarstå. Afhandlingarna äro
mera lättlästa, för att inte säga populärare än förut. Vid si-
dan af de äldre skolastiska författarne citeras äfven nyare
och som det tyckes med särskild anslutning till deras läror.
Utom den vid Abo universitet så länge förkättrade Cartesius
citeras flitigt äfven Thomasius, Wolff, Grotius, Pufendorff ni.
fl. den nya filosofins män. Afhandlingarna sysselsätta sig med
ämnen, som voro för tiden nya och egendomliga för den
wolffska filosofin. Själf uppträdde Haartman dock icke öppet
som wolffian, hans håg stod till teologie professurerna och han
höll sig därför väl med teologerna, afhvilka den stränge Juslenius
vid hans uppförande på förslag till tredje teologiska profes-
sionen vitsordade honom som »ren i ortodoxin utan all miss-
tanke». 1
Haartmans efterträdare på den filosofiska lärostolen blef
den fromme teologen Johan Wallenius, men då denne redan
efter något år öfverflyttades till teologiska fakulteten, fick den
teoretiska filosofin vid Åbo akademi sin första äkta wolffska
representant i den 1738 till professor i ämnet utnämde Johan
Welin.^ Denna hans värksamhet blef dock hvarken långvarig
eller fruktbärande, ty han vistades i utlandet ända till sitt olyck-
liga slut. Men han hade redan tidigare som filosofie adjunkt
under åren 1732–1735 med stor ifver värkat för den wolffska
filosofins kännedom och spridning bland den akademiska ung-
domen. Hans egna lärdomsprof vid akademin visa ännu in-
1 Cons. Prot. 16/9 1734.
2 Student 1724, magister 1729, filosofie adjunkt 1732, professor 1738.
Död vid en vådeld i Paris 1744.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
