Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - I. Filosofin och uppfostringslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 FILOSOFIN OCH UPPFOSTRINGSLITTERATUREN.
tastbara område skulle den nya filosofin nu visa sin frihet och
sin styrka. Den skulle draga själfva den allsmäktiga teologin
inom sin egen sfär och visa hvad förnuftet och erfarenheten
här förmådde uträtta. Religionens sanningar skulle nu bevi-
sas på förnuftets väg, och man begynte uppställa den fordran
på en teolog, att han äfven borde känna den kristna filosofi,
som företrädesvis i naturen och ur förnuftet sökte bevisen för
Guds existens.
Med naturlig teologi förstod man den kunskap om Gud,
hans egenskaper och värk, som kunde vinnas antingen genom
naturens ljus eller ur förnuftets principer. Å ena sidan upp-
rullade man konturerna af hela världssystemet med sol och
måne, fixstjäruor och planeter samt genomforskade naturens
riken, stenriket, växtriket och djurriket, för att härifrån hämta
de mest bindande bevis för Guds existens. Detta ämne be-
handlades bl. a. af Anders Uhlstedt1 i tvänne afhandlingar om
världen som en spegel af Guds vishet (de mundo sapientiae
divinse speculo 1737—1738). Det är icke mera teologi utan
naturalhistoria med religiöst syfte, en genre som sedermera
alt intill senaste tid så ofta blifvit odlad på samma sätt och
i samma apologetiska syfte.
Å andra sidan sökte den naturliga teologin att bevisa bi-
belns sanningar med alla förnuftets resurser och med använ-
dande af den rationella filosofins metod och terminologi. Sat-
sen om att ett högsta väsende existerade visades vara sann
såväl a posteriori som a priori, och den heliga skrifts sanning
demonstrerades såväl logice, metaphysice et moraliter. Ett
sådant filosofiskt spekulerande öfver bibeln möter man bl. a.
i en afhandling af David Starck2 om den heliga skrifts san-
ning bevisad med filosofiska skäl (veritas sacrae scripturse ra-
tionibus philosophicis demonstrata 1734). Detta förnuftets
intrång på teologins allra heligaste skedde till en början för
att befordra religionens intresse, men utan tvifvel kan man
äfven häri se uppslaget till en begynnande rationalistisk kritik
af bibeln.
Utom med frågan om Guds existens sysselsatte sig den
naturliga teologin äfven med Guds väsende och egenskaper.
En talrik mängd afhandlingar framträdde, som ur naturen
1 Student 1731, magister 1738, kollega i Uleåborg s. ä.
2 Född 1710, student 1729, magister 1735, docent i moralen 1738,
lektor i Borgå 1742, kyrkoherde i Lovisa 1750. Död 1778.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
