Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - I. Filosofin och uppfostringslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
NATURLIG TEOLOGI.
eller förnuftet hämtade bevis för den ena eller andra af Guds
egenskaper. Till en början sträkte sig den naturliga teologin
ej langre in pa religionens område, utan öfverlämnade själf-
mant flere andra af religionens viktigaste spörsmål åt den
uppenbarade teologin. Det uppdrogs också bestämda gränser
mellan theologia naturalis och revelata. Den förra framstälde
naturens vittnesbörd om Gud, den senare skildrade honom så-
dan han manifesterade sig i den heliga skrift. Den naturliga
teologin sysselsatte sig ej med frågorna om den eviga salig-
heten, ej häller med Guds treenighet, med Kristus som fräl-
sare eller med tron som medel för frälsningen.
Karaktäristiskt var det i hvarje händelse för tiden, att
den nya naturliga teologin ansåg det vara nog att kunna be-
visa Guds existens och bilda sig en någorlunda exakt före-
ställning om hans egenskaper. Alt det öfriga öfverlämnade
den åt den uppenbarade teologin, hvars mysterier visserligen
syntes stå i strid med förnuftet, men endast gjorde det sken-
bart, enär Gud själf var ursprunget såväl till det naturliga
som uppenbarade ljuset. 1
I flere olika riktningar hade sålunda Wolffs filosofi ge-
nomsyrat de akademiska studierna vid Åbo universitet. Hvad
man icke minst förvånar sig öfver, är den rikliga kännedom
om hela den hithörande utländska litteraturen, hvarom de fi-
losofiska dissertationerna vittna. Alla Wolffs hufvudarbeten,
Ontologia, Logica major et minor, Psychologia empirica, Theo-
logia naturalis, ja äfven hans på tyska författade »Vernunftige
Gedanken» voro kända och flitigt citerade. Utom dessa och
andra arbeten af skolans hufvudman hade man äfven tagit
kännedom om flere andra till den wolffska skolan hörande
författares värk. 2
1 Jfr bl. a. Joh. Salmenius, Theologia naturalis et practica (1728) s. 22.
Erik Juvelius, de theologia naturali (1746) s. 1—2.
2 En ofta citerad bok var den framstående filosofen J. Fr. Buddei
»Elementa philosophiae instrumentalis». Vidare kände man Chr. Holl-
manns »Institutiones philosophiae naturalis», Syrbius’ »Institutiones philo-
sophiae rationalis», F. Chr. Baumeisters »Philosophia definitiva», G. B. Bil-
fingers »Delucidationes philosophicae de Deo, anima et mundo», L. Ph.
Thilmmigs »Institutiones psycologiae», G. P. Rötenbeccius’ »Logica vetus
et nova» m. fl. På den naturliga teologins område begagnades utom
Wolffs redan nämda värk arbeten af Aepinus, Hebenstreit, J. A. Schmidt
samt en ofta citerad bok af holländaren B. Nieuwenteyt »Erkänntniss
der Weisheit, Macht und Gute des Göttlichen Wesens». Af svenska fi-
losofers arbeten citerades förnämligast Anders Rydelius’ bekanta »Nödiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
