Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - I. Filosofin och uppfostringslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
FILOSOFIN OCH UPPFOSTRINGSLITTERATUREN,
vunnit h. exc. cancellerns nådiga föreskrift för sig hos konsis
toriums. Hans disputation var något ovanlig ivttreuimätto,
i det de sedvanliga namnen pa gynnare och pattoneat Ter
dan förekommo på titelbladet, medan i slutet var tillagd aen
påminnelse till läsaren. Redan denna yttre afvikelse frän den
vanliga stereotypa disputationsformen symes, ha väktaamstén
Mot dedikationerna anmärktes, att forf. ej följt g 1 inger
vid namnens uppräknande. Hvad hans zmonitum ad lecto-
rem» beträffar, däri han hade klagat öfver att han under dis-
putationsakten blifvit så hårdt angripen, anmarktes att
där skulle varit »något eftertänkeligit anfördt, som ej allenast
rör dem i synnerhet, som med honom haft samtal under dis-
putationen .... utan ock länder akademin i gemen till nack-
del och förkleninge På grund häraf erhöll forst boktryckaren
en behörig föreställning jämte allvarsam åtvarning att hädare
efter aldrig trycka den minsta tillsats, som ej förut undergått
vederbörandes censur. Författaren anbefaldes att strax leve-
rera ifrån sig alla exemplaren af skriften i fraga och inställa
sig till förhör i konsistorium, hvarutom förbud hos landsho
dingen utvärkades mot hans tillämnade afresa till Sverige.
Vid förhöret i konsistorium tillkommo nya beskyllningar.
Prokanslern Fahlenius förehöll honom bland annat att han pa
ett omildt och omoget sätt bedömt så stora ochlärda man
som Bouhours och Isak Vossius. Vidare hade forf. pa ett
ställe i sin afhandling yttrat, att »de med rätta prisades, hvilka
med den största ifver för sanningen eftersträfvade att ända till
en sen eftervärld föra sitt eget beröm och sitt rykte samt hal-
vade sina krafter icke blott till försvar för hela mänsklighe-
ten utan särskildt för sin egen nation». Dessa ord förklarade
prokanslern vara »den gamla Adams princip och sträfva all-
deles emot Christi lära om egen försakelse, hvarfor han a
ämbetets vägnar befalte Schmidt att såsom tryckfel delera or-
det »eget» (propriam) 1. Denne sökte försvara sig med att han
med sitt uttryck endast åsyftat en hederlig sträfvan efter be-
röm (honestam laudis cupididatem), men Fahlenius replikerade
att »en honesta laudis cupiditas består däruti att man endast
och allenast eftersträfvar och vinnlägger sig darom, att uti a t
endast söka Guds ära och vedersaka sig själf eller sin egen
ära, och göra hvad honom täkt och behageligit är». Schmidt
i Tryckfelsförteckningen utbyter propriam mot »promeritam» (för-
värfvade).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
